loading
Företrädare för den turkiska AKP-regeringen bedriver åsiktsregistrering i Sverige, det oroar Margot Wallström. Foto: Ozan Kose /AFP/Getty Images
Företrädare för den turkiska AKP-regeringen bedriver åsiktsregistrering i Sverige, det oroar Margot Wallström. Foto: Ozan Kose /AFP/Getty Images
Utrikes

Wallström: "Vi har framfört vår oro till Turkiet"

Epoch Times

Efter Turkiets kartläggning av oppositionella i Sverige har utrikesdepartementet nu kontaktat den turkiska ambassaden.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Enligt uppgifter till Ekot bedriver företrädare för den turkiska AKP-regeringen en systematisk kartläggning av oppositionella som bor i Sverige. Framför allt handlar det om människor som sympatiserar med Gülenrörelsen, som i somras pekades ut av president Erdogan som drivande i den misslyckade statskuppen.

I ett inspelat samtal som Ekot tagit del av hörs en representant för en regimtrogen grupp i Sverige försöka övertala en Gülensympatisör att lämna över namn på politiska sympatisörer. Vidare förklarar han att mannen finns på en lista över regimkritiker i Turkiet - och varnar för konsekvenserna om han inte samarbetar.

 – Broder, de kommer att vilja ha all verksamhet som pågår här. Om du inte ger dem något konkret är det kört med dig, säger han på inspelningen.

Wallström orolig

Utrikesdepartementet har kontaktat den turkiska ambassaden via telefon angående frågan och Margot Wallström ser i nuläget inga skäl att kalla upp den turkiska ambassadören till utrikesdepartementet.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger hon till TT.

Enligt Wallström diskuterade hon liknande uppgifter på ett möte med den turkiska ambassadören för snart ett år sedan.

– Vi följer den här frågan noga och om det kan gälla lagbrott då är det rättsvårdande instanser, förstås, som har att följa upp detta, säger hon.

Enligt Paul Levin, föreståndare på Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, kan den typen av kartläggning få stora konsekvenser för människor som bor i Sverige. Personer som tidigare anklagats för samröre med Gülenrörelsen i Turkiet har förlorat sina jobb, fått egendomar beslagtagna, fängslats, och i vissa fall också torterats, enligt Amnesty International.

– Det är klart de här personerna känner rädsla. Att utpekas som gülenist gör det omöjligt att åka hem. Det får också sociala konsekvenser, familjemedlemmar kan fängslas och andra familjemedlemmar kan ta avstånd från en, säger han.

Flyktingspionage

Folkrättsexperten Ove Bring menar att det turkiska agerandet kan kallas för flyktingspionage, vilket är olagligt.

– Det är i strid mot svensk lag, det är inget tvivel om det. Dessutom strider det mot folkrätten. Att man har utländska agenter på svensk mark som bryter mot svensk lag, det blir olovlig inblandning i svenska statsangelägenheter, säger han.

Enligt Ove Bring är den här typen av flyktingspionage ganska ovanligt i Sverige, men han påpekar att det har hänt tidigare. Främst har det då handlat om afrikanska stater som exempelvis Eritrea, Etiopien och Somalia.

– Det brukar handla om en diktatur i vår omvärld som inte tycker om att det finns flyktingar i andra länder som engagerar sig på distans mot den diktaturen och sprider uppgifter som är skadliga. I ett första skede vill man ha koll på vilka de är och kartlägga. Senare kan man ta beslut om olika åtgärder mot personerna, som exempelvis utpressning, säger Ove Bring.

38 länder

Att Turkiet bedriver åsiktsregistrering i Sverige är inte särskilt förvånande, menar Paul Levin. Det beror framförallt på att många medlemmar i Gülenrörelsen har flytt till Sverige.

– Vi har sett liknande försök tidigare både i Sverige och i andra stater. I juli uppmanades svenskar med turkiskt påbrå att ringa ett nummer om de kände till någon som var gülenist, och det gick direkt till presidentämbetet. I december gick också den religiösa statliga myndigheten ut och sa att man hade samlat in information från 38 länder om Gülenrörelsen, säger han.

Även i Tyskland rapporteras om turkiskt spioneri på tisdagen.

Enligt delstatens inrikesminister Boris Pistorius har Ankara bett regeringen i Berlin om hjälp att spionera på 300 misstänkta Gülen-anhängare. Men Pistorius stat valde istället att informera utsatta, inklusive en skola och ett antal företag om att de stod på bevakningslistan, och därmed riskerade att "straffas". Tyskland har tidigare i vinter genomfört husrannsakan mot turkiska predikanter som misstänkts för att spionera på gülenister, uppger AFP.

(TT)


Flyktingspionage

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Företrädare för den turkiska AKP-regeringen bedriver åsiktsregistrering i Sverige, det oroar Margot Wallström. Foto: Ozan Kose /AFP/Getty Images
Företrädare för den turkiska AKP-regeringen bedriver åsiktsregistrering i Sverige, det oroar Margot Wallström. Foto: Ozan Kose /AFP/Getty Images
Utrikes

Wallström: "Vi har framfört vår oro till Turkiet"

Epoch Times

Efter Turkiets kartläggning av oppositionella i Sverige har utrikesdepartementet nu kontaktat den turkiska ambassaden.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Enligt uppgifter till Ekot bedriver företrädare för den turkiska AKP-regeringen en systematisk kartläggning av oppositionella som bor i Sverige. Framför allt handlar det om människor som sympatiserar med Gülenrörelsen, som i somras pekades ut av president Erdogan som drivande i den misslyckade statskuppen.

I ett inspelat samtal som Ekot tagit del av hörs en representant för en regimtrogen grupp i Sverige försöka övertala en Gülensympatisör att lämna över namn på politiska sympatisörer. Vidare förklarar han att mannen finns på en lista över regimkritiker i Turkiet - och varnar för konsekvenserna om han inte samarbetar.

 – Broder, de kommer att vilja ha all verksamhet som pågår här. Om du inte ger dem något konkret är det kört med dig, säger han på inspelningen.

Wallström orolig

Utrikesdepartementet har kontaktat den turkiska ambassaden via telefon angående frågan och Margot Wallström ser i nuläget inga skäl att kalla upp den turkiska ambassadören till utrikesdepartementet.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger hon till TT.

Enligt Wallström diskuterade hon liknande uppgifter på ett möte med den turkiska ambassadören för snart ett år sedan.

– Vi följer den här frågan noga och om det kan gälla lagbrott då är det rättsvårdande instanser, förstås, som har att följa upp detta, säger hon.

Enligt Paul Levin, föreståndare på Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, kan den typen av kartläggning få stora konsekvenser för människor som bor i Sverige. Personer som tidigare anklagats för samröre med Gülenrörelsen i Turkiet har förlorat sina jobb, fått egendomar beslagtagna, fängslats, och i vissa fall också torterats, enligt Amnesty International.

– Det är klart de här personerna känner rädsla. Att utpekas som gülenist gör det omöjligt att åka hem. Det får också sociala konsekvenser, familjemedlemmar kan fängslas och andra familjemedlemmar kan ta avstånd från en, säger han.

Flyktingspionage

Folkrättsexperten Ove Bring menar att det turkiska agerandet kan kallas för flyktingspionage, vilket är olagligt.

– Det är i strid mot svensk lag, det är inget tvivel om det. Dessutom strider det mot folkrätten. Att man har utländska agenter på svensk mark som bryter mot svensk lag, det blir olovlig inblandning i svenska statsangelägenheter, säger han.

Enligt Ove Bring är den här typen av flyktingspionage ganska ovanligt i Sverige, men han påpekar att det har hänt tidigare. Främst har det då handlat om afrikanska stater som exempelvis Eritrea, Etiopien och Somalia.

– Det brukar handla om en diktatur i vår omvärld som inte tycker om att det finns flyktingar i andra länder som engagerar sig på distans mot den diktaturen och sprider uppgifter som är skadliga. I ett första skede vill man ha koll på vilka de är och kartlägga. Senare kan man ta beslut om olika åtgärder mot personerna, som exempelvis utpressning, säger Ove Bring.

38 länder

Att Turkiet bedriver åsiktsregistrering i Sverige är inte särskilt förvånande, menar Paul Levin. Det beror framförallt på att många medlemmar i Gülenrörelsen har flytt till Sverige.

– Vi har sett liknande försök tidigare både i Sverige och i andra stater. I juli uppmanades svenskar med turkiskt påbrå att ringa ett nummer om de kände till någon som var gülenist, och det gick direkt till presidentämbetet. I december gick också den religiösa statliga myndigheten ut och sa att man hade samlat in information från 38 länder om Gülenrörelsen, säger han.

Även i Tyskland rapporteras om turkiskt spioneri på tisdagen.

Enligt delstatens inrikesminister Boris Pistorius har Ankara bett regeringen i Berlin om hjälp att spionera på 300 misstänkta Gülen-anhängare. Men Pistorius stat valde istället att informera utsatta, inklusive en skola och ett antal företag om att de stod på bevakningslistan, och därmed riskerade att "straffas". Tyskland har tidigare i vinter genomfört husrannsakan mot turkiska predikanter som misstänkts för att spionera på gülenister, uppger AFP.

(TT)


Flyktingspionage

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024