Gotlandstrafiken finansieras till stor del med skattemedel. Nu väcks frågor om hur pengar rör sig inom koncernen bakom trafiken, där en internationell bolagsstruktur försvårar insyn samtidigt som vd väljer att svara svepande i sina svar. Detta är den tredje av fyra artiklar. Läs den första delen här.
Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet är en av Sveriges mest samhällsbärande transportlänkar. För gotlänningar är färjan inte ett val utan en förutsättning för arbete, vård och vardagsliv. Staten betalar varje år ut betydande ersättningar för att säkerställa trafiken året runt. Samtidigt växer en mer komplex bild fram bakom verksamheten – en internationell bolagsstruktur som väcker frågor om både insyn och incitament.
Destination Gotland och moderbolaget Gotlandsbolaget har under de senaste decennierna utvecklats från ett traditionellt rederi till en omfattande koncern med verksamhet i flera länder. Uppgifter i material som nu cirkulerar pekar på mellan 44 och 47 dotterbolag, spridda över Sverige, Danmark, Norge, Bahamas, Schweiz och Luxemburg. I en global sjöfartsnäring är detta inte ovanligt. Fartyg registreras där regelverken är mest gynnsamma och finansiering organiseras över flera jurisdiktioner.













