loadingDet svensktillverkade Archersystemet ses här i Donetsk-regionen 2024. Debattören hävdar att alternativkostnaden för att stödja Ukraina är för stor. Foto: Roman Pilipey/AFP via Getty Images
Det svensktillverkade Archersystemet ses här i Donetsk-regionen 2024. Debattören hävdar att alternativkostnaden för att stödja Ukraina är för stor. Foto: Roman Pilipey/AFP via Getty Images
Debatt

Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina har en alternativkostnad

Sam Gunnarsson
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Regeringen har redan bidragit med militärt och ekonomiskt stöd för över 90 miljarder kronor till Ukraina – mitt under en historisk välfärdskris. Kommuner skär ner på skola, vård och omsorg, vårdköer växer och äldre lämnas utan stöd. När resurserna flödar utomlands blir alternativkostnaden för regeringens prioriteringar allt mer smärtsamt tydlig, skriver entreprenören Sam Gunnarsson.

Alternativkostnad är ett ekonomiskt begrepp inom kommunal ekonomi som beskriver värdet av det bästa alternativet man avstår från när ett beslut fattas om hur resurser ska användas. Inom kommunal ekonomi, där budgetar är begränsade, tvingas beslutsfattare väga varje krona noga. Om en kommun exempelvis väljer att investera i en ny idrottsanläggning, kan alternativkostnaden vara fler lärare i skolan eller fler vårdplatser. I Sveriges nuvarande politik är alternativkostnaden tydlig: Medan regeringen avsätter över 90 miljarder kronor till stöd för Ukraina, offras välfärden för det svenska folket. Skolor stängs, vårdköer växer och äldreomsorgen urholkas. Är det rätt att prioritera internationella åtaganden när behoven på hemmaplan är så akuta?

Välfärden betalar priset för Ukraina-stödet. Sveriges kommuner och regioner står inför en ekonomisk kris. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) pressas kommunerna av stigande kostnader för pensioner, lokaler och livsmedel, medan regionerna rapporterar ett underskott på 24 miljarder kronor för 2024. Detta har lett till drastiska nedskärningar. Landsbygdsskolor läggs ned, vårdplatser minskar i 13 regioner och äldreomsorgen får allt mindre resurser. Samtidigt har regeringen valt att skicka enorma summor till Ukraina – över 90 miljarder kronor totalt, varav 29,5 miljarder bara under 2025. Dessa pengar hade kunnat användas för att stärka välfärden här hemma.

Ett exempel är det rekordstora militära stödpaketet på 16 miljarder kronor för Ukrainas luftförsvar och artilleri. Samtidigt tvingas kommuner spara på skolan trots höjd skolpeng. Varje miljard som skickas till Ukraina är en miljard som inte går till att korta vårdköer, anställa lärare eller säkra omsorgen för våra äldre. Alternativkostnaden är inte bara ekonomisk – den är mänsklig. Barn, sjuka och äldre får betala priset för regeringens prioriteringar.

Det är dags att Sverige står upp för fred och för sina medborgare.

Statsminister Ulf Kristersson verkar ha gjort sig till en talesperson för Europas stöd till Ukraina. Han reser runt på internationella möten och driver på för mer vapen till det krigshärjade landet. I maj 2025 undertecknade han ett avtal för att stödja Ukrainas äldreomsorg – en ironisk prioritering när Sveriges egen äldreomsorg lider av resursbrist. Kristerssons engagemang för Ukraina må vara hedervärt, men det är oansvarigt att han verkar sätta globala ambitioner före svenska medborgares behov.

Svenska folket har valt en regering för att säkra utbildning, vård och trygghet på hemmaplan. Ändå prioriterar Kristersson internationella åtaganden framför att lösa välfärdskrisen. När han talar om vikten av att stödja Ukraina nämner han sällan vad det kostar Sverige. Detta skapar en känsla av orättvisa bland medborgare som ser skolor stängas och vårdköer växa medan resurserna flödar utomlands.

Sveriges massiva stöd till Ukraina, särskilt det militära, är djupt problematiskt. Genom att skicka vapen och miljarder till ett krigshärjat land bidrar Sverige till att förlänga konflikten, när vi i stället borde verka för de-eskalering och fredsförhandlingar. Kriget i Ukraina är en tragedi, men att pumpa in resurser i form av vapen riskerar att trappa upp våldet snarare än att bana väg för en hållbar lösning. De 13,5 miljarder kronor som avsattes i januari hade kunnat stärka Sveriges välfärd, exempelvis genom att finansiera vårdplatser eller rädda skolor och sjukhus från nedläggning. På samma sätt hade de 520 miljoner kronor i humanitärt stöd kunnat användas för att möta det växande behovet inom psykiatrin.

Regeringen måste ompröva sin strategi. I stället för att bidra till kriget borde Sverige ta en ledande roll i att främja diplomati och dialog. Samtidigt måste vi prioritera välfärden här hemma. Regeringen har ett ansvar att sätta svenska folkets behov först – utbildning, vård och omsorg får inte fortsätta att vara alternativkostnaden för en politik som eldar på konflikten i Ukraina. Det är dags att Sverige står upp för fred och för sina medborgare.

Sam Gunnarsson
Entreprenör

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingDet svensktillverkade Archersystemet ses här i Donetsk-regionen 2024. Debattören hävdar att alternativkostnaden för att stödja Ukraina är för stor. Foto: Roman Pilipey/AFP via Getty Images
Det svensktillverkade Archersystemet ses här i Donetsk-regionen 2024. Debattören hävdar att alternativkostnaden för att stödja Ukraina är för stor. Foto: Roman Pilipey/AFP via Getty Images
Debatt

Sveriges ekonomiska stöd till Ukraina har en alternativkostnad

Sam Gunnarsson
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.

Regeringen har redan bidragit med militärt och ekonomiskt stöd för över 90 miljarder kronor till Ukraina – mitt under en historisk välfärdskris. Kommuner skär ner på skola, vård och omsorg, vårdköer växer och äldre lämnas utan stöd. När resurserna flödar utomlands blir alternativkostnaden för regeringens prioriteringar allt mer smärtsamt tydlig, skriver entreprenören Sam Gunnarsson.

Alternativkostnad är ett ekonomiskt begrepp inom kommunal ekonomi som beskriver värdet av det bästa alternativet man avstår från när ett beslut fattas om hur resurser ska användas. Inom kommunal ekonomi, där budgetar är begränsade, tvingas beslutsfattare väga varje krona noga. Om en kommun exempelvis väljer att investera i en ny idrottsanläggning, kan alternativkostnaden vara fler lärare i skolan eller fler vårdplatser. I Sveriges nuvarande politik är alternativkostnaden tydlig: Medan regeringen avsätter över 90 miljarder kronor till stöd för Ukraina, offras välfärden för det svenska folket. Skolor stängs, vårdköer växer och äldreomsorgen urholkas. Är det rätt att prioritera internationella åtaganden när behoven på hemmaplan är så akuta?

Välfärden betalar priset för Ukraina-stödet. Sveriges kommuner och regioner står inför en ekonomisk kris. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) pressas kommunerna av stigande kostnader för pensioner, lokaler och livsmedel, medan regionerna rapporterar ett underskott på 24 miljarder kronor för 2024. Detta har lett till drastiska nedskärningar. Landsbygdsskolor läggs ned, vårdplatser minskar i 13 regioner och äldreomsorgen får allt mindre resurser. Samtidigt har regeringen valt att skicka enorma summor till Ukraina – över 90 miljarder kronor totalt, varav 29,5 miljarder bara under 2025. Dessa pengar hade kunnat användas för att stärka välfärden här hemma.

Ett exempel är det rekordstora militära stödpaketet på 16 miljarder kronor för Ukrainas luftförsvar och artilleri. Samtidigt tvingas kommuner spara på skolan trots höjd skolpeng. Varje miljard som skickas till Ukraina är en miljard som inte går till att korta vårdköer, anställa lärare eller säkra omsorgen för våra äldre. Alternativkostnaden är inte bara ekonomisk – den är mänsklig. Barn, sjuka och äldre får betala priset för regeringens prioriteringar.

Det är dags att Sverige står upp för fred och för sina medborgare.

Statsminister Ulf Kristersson verkar ha gjort sig till en talesperson för Europas stöd till Ukraina. Han reser runt på internationella möten och driver på för mer vapen till det krigshärjade landet. I maj 2025 undertecknade han ett avtal för att stödja Ukrainas äldreomsorg – en ironisk prioritering när Sveriges egen äldreomsorg lider av resursbrist. Kristerssons engagemang för Ukraina må vara hedervärt, men det är oansvarigt att han verkar sätta globala ambitioner före svenska medborgares behov.

Svenska folket har valt en regering för att säkra utbildning, vård och trygghet på hemmaplan. Ändå prioriterar Kristersson internationella åtaganden framför att lösa välfärdskrisen. När han talar om vikten av att stödja Ukraina nämner han sällan vad det kostar Sverige. Detta skapar en känsla av orättvisa bland medborgare som ser skolor stängas och vårdköer växa medan resurserna flödar utomlands.

Sveriges massiva stöd till Ukraina, särskilt det militära, är djupt problematiskt. Genom att skicka vapen och miljarder till ett krigshärjat land bidrar Sverige till att förlänga konflikten, när vi i stället borde verka för de-eskalering och fredsförhandlingar. Kriget i Ukraina är en tragedi, men att pumpa in resurser i form av vapen riskerar att trappa upp våldet snarare än att bana väg för en hållbar lösning. De 13,5 miljarder kronor som avsattes i januari hade kunnat stärka Sveriges välfärd, exempelvis genom att finansiera vårdplatser eller rädda skolor och sjukhus från nedläggning. På samma sätt hade de 520 miljoner kronor i humanitärt stöd kunnat användas för att möta det växande behovet inom psykiatrin.

Regeringen måste ompröva sin strategi. I stället för att bidra till kriget borde Sverige ta en ledande roll i att främja diplomati och dialog. Samtidigt måste vi prioritera välfärden här hemma. Regeringen har ett ansvar att sätta svenska folkets behov först – utbildning, vård och omsorg får inte fortsätta att vara alternativkostnaden för en politik som eldar på konflikten i Ukraina. Det är dags att Sverige står upp för fred och för sina medborgare.

Sam Gunnarsson
Entreprenör

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025