Domar baserade på samtyckeslagen sätter rättsstatens grundprinciper ur spel. Sedan 2018 då samtyckeslagen trädde i kraft döms fler unga män för sexualbrott utan teknisk bevisning. Ofta baseras domarna endast på muntlig anklagelse, skriver juristen Kada Karlsson.
Sedan samtyckeslagen infördes 2018 har allt fler sexualbrott avgjorts utan teknisk bevisning – ofta bara baserat på muntlig anklagelse, enligt Brå och flera jurister. Enligt en debattartikel i Aftonbladet bygger omkring 25 procent av de fällande domarna på bara målsägandens utsaga – utan DNA eller vittnen.
Detta är inte begränsat till ungdomar; även män över 30 fastnar i detta system, beroende på hur trovärdiga deras versioner uppfattas – trots att vetenskapen slår fast att människor är dåliga på att avgöra när någon ljuger.
Unga män mellan 18–24 är särskilt hårt drabbade. Många döms till 3–6 års fängelse och tvingas dessutom betala höga skadestånd, trots att det inte funnits någon enda form av bevisning, bara ord mot ord. Deras liv – utbildning, karriär och sociala kontakter – har krossats efter alkohol på en fest, eller efter ett sexmöte där det inte fanns tydligt uttalat samtycke, men heller inget våld eller hot.
Äldre män drabbas också. Detta är inte bara ett problem för unga män. Det finns dokumenterade fall där även äldre män fällts utan teknisk bevisning, endast baserat på anklagelser. Det rör sig alltså om ett systemfel – inte enstaka domar.
Låt rättssäkerheten segra över sympati och symbolpolitik.
Det svenska rättssystemet bygger på principen ”oskyldig tills motsatsen bevisats”. Men vid sexualbrott blir det ofta den åtalade som måste bevisa sin oskuld, vilket ofta är omöjligt när det handlar om ord mot ord och det saknas objektiv bevisning. Detta är en omvänd bevisbörda, vilket är djupt problematiskt i en demokratisk rättsstat.
Vi familjer som drabbats av dessa orättvisor har i månader skickat brev, skriftliga vittnesmål, mejl, och formella brev till justitieminister Gunnar Strömmer men mötts av tystnad. I en demokrati borde justitieministern stå upp för rättssäkerheten – särskilt för dem som inte har namn eller pengar.
Det krävs en oberoende granskning och uppdatering av grundlagen:
1. En oberoende utredning om hur samtyckeslagen faktiskt tilllämpas i rättspraxis.
2. Kartläggning av hur många fällande domar som saknar teknisk bevisning och bygger på ord mot ord.
3. Möjlighet att åter ta upp brottmål där rättssäkerheten har brustit.
4. Dialog och insyn – makthavare och media måste lyssna på oss som drabbats. Vi ska aldrig tysta kvinnors berättelser. Men ingen människa ska sättas i fängelse utan bevis.
Låt rättssäkerheten segra över sympati och symbolpolitik.
Om Sverige ska vara ett rättssamhälle måste vi säkerställa att grundlag och bevisbörda fortfarande gäller för sexualbrott – inte bara för mord, inte bara för ekonomiska brott, utan för allvarliga brott oavsett vem som anklagas.
Kada Karlsson
Jurist
