Symtom och besvär orsakade av negativ stress, det som ofta kallas för psykosomatik, är ett stort och tilltagande problem bland ungdomar i vårt land. Vi behöver satsa brett på förbättrad förståelse, förebyggande arbete, diagnostik och behandling. Det skriver Gösta Alfvén, docent, barnläkare och stressforskare, och Eva Andersson, docent och legitimerad läkare.
Folkhälsomyndigheten genomför och presenterar återkommande undersökningar om skolbarns hälsovanor. 2021/2022 rapporterade man att minst två psykosomatiska symtom förekom minst en gång i veckan hos 70 procent av flickor och knappt 39 procent hos pojkar i 15-årsåldern, vilket är mer än en fördubbling de senaste 40 åren.
Återkommande smärta såsom huvudvärk, ont i magen och ryggen är vanliga psykosomatiska symtom liksom trötthet, nedsatt aptit, störd tarmfunktion och hjärtklappning. Mycket vanlig orsak till besvären är enligt Folkhälsomyndigheten skolstress. Sociala medier, mobbning, kamratproblem, familjekonflikter och våld i samhället är andra vanliga problem. En hård och bullrig stadsmiljö bidrar också till stress.
Den negativa stressen aktiverar amygdala, stressens centrum, som aktiverar det sympatiska nervsystemet, det som får hjärtat att slå snabbare, andningen att bli ytligare och snabbare, får blodtrycket att stiga och som frisätter stresshormoner som adrenalin från binjurarna och noradrenalin från hjärnstammen.
Sjukvården i dag är generellt illa rustad att möta psykosomatiska besvär.
Stress utlöser också ökad insöndring av hormonet kortisol som ökar kroppens förmåga att reagera på stress. Den kan även sänka oxytocininsöndring, vilket kan bidra till att minska kontaktförmågan med andra, och leder till en ond cirkel med sämre kontakt också med människor som kan vara till hjälp.
I våra studier har vi tillsammans med många medarbetare belyst: a) i kliniska och epidemiologiska studier betydelsen av negativ stress för återkommande smärta; b) i hormonella studier förekomst av förhöjd kortisol- och sänkt oxytocininsöndring, vilket ger stöd för hypotesen om stressens betydelse; c) hur negativ stress påverkar centrala nervsystemet, med fokus på ökad muskeltonus och stegrad startle-reflex (se nedan); samt d) att stress som en primär orsak till smärta kan ha stor betydelse för klinisk förståelse och behandling.
Vi har studerat hur stress inverkar på muskler och vi har i en serie av två kliniska kontrollerade studier och en elektromyografi (EMG) kontrollerad studie visat att den så kallade startle-reaktionen är påtagligt förstärkt hos barn och ungdomar med psykosomatisk smärta. Denna reaktion får ögonlocken att blinka, ryggen kröks, magen knyter sig och huvudet och axlarna dras framåt.
I vår EMG-studie ingick undersökning av muskler där barn med psykosomatiska besvär har tenderpoints – ömmande områden – där de ofta också upplever smärta. Vi fann att startle-reaktioner – utlösta via upprepat standardiserat ljud via hörlurar i liggande ställning – var starkare, utlöstes tidigare och varade längre i undersökta muskler på olika områden i kroppen. Vidare sågs en viss ökad viloaktivitet i olika muskler hos barnen med smärta.
Barn med långvarig stressutlöst smärta har således en ökad neuromuskulär retbarhet i olika muskler, som kan leda till smärta i form av huvudvärk, ont i magen och ryggen. Till detta fenomen bidrar andra stressutlösta centralnervösa mekanismer.
En mångfald studier talar för att negativ stress kan orsaka återkommande smärta. Baserat på neurobiologiska, epidemiologiska, kliniska och experimentella data framkommer att negativ stress påverkar olika delar av centrala nervsystemet, och biologiska, psykologiska, sociala och genetiska faktorer har också betydelse.
Men sjukvården i dag är generellt illa rustad att möta psykosomatiska besvär. Det finns ingen institution på universitetsnivå som konkret forskar i ämnet psykosomatik för barn och ungdom och ingen regelrätt utbildning i ämnet för blivande läkare.
Behandlingsinsatserna är i allmänhet inte väl organiserade för att ta hand om dessa barn inom vården. Kunniga fysioterapeuter är till stor hjälp i behandlingen. Karolinska Institutet (KI) erbjuder sedan några år en fristående kurs: Att främja psykisk hälsa hos barn och ungdom – ett fysioterapeutiskt perspektiv. Kursen syftar till att stärka mental hälsa, öka förståelsen för sambandet mellan kropp, känslor och tankar samt ge strategier för att hantera stress, smärta, oro, ångest och nedstämdhet. Men det täcker långt ifrån de behov som finns.
Förståelse för bemötande av barn med psykosomatiska besvär och omhändertagandet av dem har sålunda stora brister i vårt land. Många barn och ungdomar får inte adekvat diagnos inom rimlig tid och inte ett adekvat omhändertagande. Det behövs en bred uppslutning från ansvariga för att skapa en god utbildning och god vård i psykosomatik.
Gösta Alfvén
Docent, barnläkare, stressforskare Karolinska Institutet
Eva Andersson
Docent, leg läk, idr lär, lektor, med särskild kunskap om muskelfunktioner/-aktivering Gymnastik- och idrottshögskolan
