Kryptovaluta har blivit ett avgörande verktyg för Iran att kringgå sanktioner och bygga upp sin militär. Det är ett avancerat system med många delar, med kopplingar till flera olika länder. Det har också visat sig motståndskraftigt mot bekämpningsförsök.
År 2025 växte Irans kryptoekosystem till mer än 7,78 miljarder dollar, enligt Chainalysis. Det markerar en tydlig acceleration jämfört med de senaste åren.
För vanliga iranier – ungefär var sjätte invånare – har kryptovalutor fungerat som en livlina. Landets valuta, rialen, har tappat nästan 90 procent i värde sedan 2018, och landet har en kronisk inflation på 40 till 50 procent. Lägg därtill de återkommande strömavbrotten och internetavstängningarna under protesterna, så är det begripligt varför medborgarna anammat Bitcoin och stablecoins, såsom den amerikanska dollarkopplade USDT på Tron-nätverket. På så sätt har man säkrat sina besparingar, underlättat transaktioner och flyttat pengar när det traditionella banksystemet sviktade. Toppar i uttag av Bitcoin till personliga plånböcker har ofta sammanfallit med inhemska oroligheter och regionala konflikter.
Detta parallella finansiella system har också blivit ett kraftfullt verktyg för staten. Islamiska revolutionsgardets grepp om Irans kryptovalutaflöden har hårdnat. Adresser kopplade till Revolutionsgardet tog emot mer än 3 miljarder dollar 2025 – en ökning från över 2 miljarder dollar 2024 – och deras andel steg till mer än 50 procent av de totala iranska kryptovalutainflödena i slutet av 2025. Detta är försiktiga beräkningar baserade endast på identifierade och sanktionerade plånböcker.
Regimen och dess ombud använde dessa medel för att underlätta olaglig oljeförsäljning, skaffa varor med dubbla användningsområden för missil- och drönarprogram, finansiera regionala miliser som Hizbollah, Hamas och huthierna samt kringgå sanktioner. USDT på Tron (USDT-TRC20) har seglat upp som favorit tack vare sin hastighet, likviditet och relativa motståndskraft. Irans försvarsdepartement började till och med öppet acceptera kryptovaluta för vapenexport.
När oljeintäkter eller andra regimintäkter kom in i kryptoekosystemet gick de igenom en sofistikerad internationell kedja utformad för att omvandla medel till användbara militära resurser. Iransk olja – främst inköpt från kinesiska ”tekanneraffinaderier” – transporterades via tankfartyg i skuggflottan och betalades ofta via skuggbanknätverk. ”Tekanneraffinaderier” syftar på små privatägda raffinaderier som bearbetar råolja från sanktionerade länder som Iran, och därmed skyddar stora statliga företag från sanktionsrisker.
Intäkterna skickades sedan via bulvanföretag i Förenade Arabemiraten och Hongkong, där iranska mellanhänder omvandlade dem till stablecoins, särskilt USDT på Tron-nätverket.
Viktiga mäklare, som de iranska medborgarna Alireza Derakhshan och Arash Estaki Alivand, som båda sanktionerades av USA i september 2025, samordnade köp av kryptovaluta till ett värde av över 100 miljoner dollar, med direkt koppling till iransk oljeförsäljning mellan 2023 och 2025. De drev nätverk av bulvanföretag baserade i Förenade Arabemiraten och Hongkong, däribland företag som Alpa Trading-FZCO, för att skapa flera lager av transaktioner, dölja ursprunget och betala för varor med dubbla användningsområden.
Dessa medel finansierade inköp av viktiga komponenter till Irans drönar- och robotprogram, vilka huvudsakligen köptes in från leverantörer i Kina och Hongkong. Varorna var ofta felmärkta och omlastades för att kringgå exportkontroller. Slutligen nådde de Revolutionsgardet och Irans försvarsdepartement.
Kryptovalutor har med andra ord utvecklats till ett viktigt slagfält.
I åratal fungerade Dubai som den centrala knutpunkten för dessa operationer, med hjälp av frizoner, valutaväxlare och informella nätverk. I början av 2026 genomförde dock myndigheterna i Förenade Arabemiraten massgripanden av valutaväxlare med kopplingar till Revolutionsgardet. Man stängde tillhörande kontor och antydde mer omfattande frysningar av tillgångar. Detta innebar en av de största störningarna hittills av den iranska regimens struktur för att kringgå sanktioner. Trots detta var nätverken motståndskraftiga och anpassade sina tillvägagångssätt.
Den sista delen av kedjan bygger på kinesiska nätverk för penningtvätt, som på engelska ofta förkortas CMLN. Deras snabba utveckling verkar vara en oförutsedd konsekvens av införandet av kapitalkontroller i Kina, såsom det omfattande kryptoförbudet och den strikta årliga växlingsgränsen på 50 000 dollar. Dessa sofistikerade, vinstdrivna verksamheter fungerar som ”Amazon för brottslingar”.
Enbart under 2025 hanterade CMLN uppskattningsvis 16,1 miljarder dollar i olagliga kryptovalutamedel, vilket utgjorde ungefär 20 procent av all känd global penningtvätt med kryptovalutor. Genom att driva verksamheten via mer än 1 799 aktiva plånböcker flyttade de motsvarande cirka 44 miljoner dollar per dag.
Större kinesiskspråkiga nätverk hanterade ännu större volymer, där TRM Labs uppskattar över 100 miljarder dollar i justerade kryptovalutaflöden under 2025. Dessa tjänster omvandlade ”smutsiga” stablecoins (särskilt ovannämnda USDT på Tron) till användbar fiatvaluta, exempelvis amerikanska dollar, varor eller rena tillgångar, samtidigt som risken för kunderna minimerades.
CMLN har haft en bred kundkrets. De har hjälpt till att tvätta intäkter från nordkoreanska hackerattacker (inklusive den rekordstora stölden från Bybit 2025). De har hjälpt Ryssland att kringgå sanktioner och har gjort det möjligt för iranska nätverk att omvandla oljerelaterad kryptovaluta till fiatvaluta och betala för varor med dubbla användningsområden. Dessa nätverk har tillhandahållit den avgörande ”sista sträckan” som omvandlar rå, olaglig kryptovaluta till operativ finansiering för vapenprogram och ombud.
Även om de till synes inte står under direkt operativ ledning och kontroll av Kinesiska kommunistpartiet (KKP), har CMLN vuxit till en livskraftig mångmiljardindustri. Med tanke på KKP:s hårda grepp om Kinas finanssystem, internet och kapitalflöden skulle en sådan storskalig, gränsöverskridande verksamhet vara extremt svår att upprätthålla utan åtminstone tyst acceptans från Peking.
USA har fört en starkt kryptovänlig inrikespolitik under Trump. Bland annat har man skapat en strategisk Bitcoin-reserv. Detta står i kontrast till hur aggressivt man bekämpat sina motståndares användning av digitala tillgångar, däribland Ryssland, Iran och Nordkorea.
Inom ramen för sin ”maximala påtryckningskampanj” införde det amerikanska finansdepartementet i januari 2026 sanktioner mot hela kryptobörser, däribland de i Storbritannien registrerade Zedcex och Zedxion. De bedöms ha hanterat stora summor kopplade till Revolutionsgardet, bland annat mer än 94 miljarder dollar i totala transaktioner på Zedcex.
Kryptovalutor har med andra ord utvecklats till ett viktigt slagfält. Det är en livlina för civila i ekonomier under sanktion, men också ett verktyg för dessa länders regimer, liksom kriminell finansiering. Eftersom nätverken som används för att undvika upptäckt hela tiden anpassar sig återstår det att se om insatserna för att störa dem kommer att lyckas på lång sikt.
