Den nye påven Leo XIV står inför många utmaningar. Till de mer akuta hör Vatikanens usla ekonomi. Och skandalen kring den så hemliga Vatikanbanken.

När amerikanen Robert Francis Prevost tar över ansvaret som högste andlige ledare för över en miljard katoliker ärver han även Vatikanens ekonomiska huvudvärk.

I februari, bara tre dagar före det att hans företrädare påve Franciskus lades in på sjukhus, beordrade han inrättandet av en ny kommission. Syftet var att få fler att donera pengar till kyrkan för att täcka ett växande budgetunderskott.

– De kommer behöva välja någon som är en insamlare, inte en pastor, sade en präst till Reuters inför valet av påve.

Ansträngt länge

Att få insyn i Heliga stolens finanser har historiskt inte varit enkelt. I samband med en rättegång 2021 offentliggjordes för första gången stora delar av Vatikanens egendomar: Över 5 500 fastigheter i exklusiva områden i Italien och utomlands.

Via "Peterspenningen", en fond som består av allmänhetens donationer, strömmar miljarder in. Vatikanen tjänar dessutom inträde på sina museum – där mästerverk av Michelangelo, Caravaggio och Leonardo da Vinci hänger.

Trots tillgångarna har den ekonomiska situationen länge varit ansträngd.

I det senaste redovisade bokslutet som godkändes i mitten av 2024 var underskottet 83 miljoner euro (drygt 900 miljoner kronor). Dessutom uppskattades underskottet i Vatikanens pensionsfond till omkring 631 miljarder euro (knappt 6,9 miljarder kronor) 2022.

Källor till Wall Street Journal berättar om präster mer upptagna av andliga frågor snarare än ekonomiska. Och när den förre påven Franciskus tog in en revisor i ett försök att styra upp ekonomin förbluffades denne av nunnor som fortfarande skötte bokföring med papper och penna.

I ett brev varnade påve Franciskus förra hösten för de stigande underskotten. Han krävde att Vatikanen skulle införa en rigorös plan för att inte gå minus – men dog innan några beslut hann tas i frågan.

Varnade för underskotten

Men problemen slutar inte där. Vatikanbanken, formellt Institutet för religiös verksamhet, har kallats världens hemligaste bank – och har genom åren anklagats för bland annat penningtvätt, bedrägeri och kopplingar till organiserad brottslighet.

Under sin tid vid makten vidtog påve Franciskus flera åtgärder för att förbättra bankens transparens. Enligt Bloomberg ändrades maktstrukturen i toppen. Ledande personer byttes ut samtidigt som tusentals av bankens konton stängdes. Men problemen har varit svåra att tvätta bort.

2023 dömdes en kardinal till fängelse för bedrägeri och förskingring, bland annat efter en tvåmiljardersinvestering i en fastighet i London.