Vi nordbor äter allt mindre frukt och grönt samtidigt som vi blir fetare och rör oss mindre. Och svenskar är inget undantag, visar en ny rapport om våra levnadsvanor.
– Det ser förvånansvärt dåligt ut, säger Sisse Fagt, som projektlett arbetet.
56 procent av alla vuxna och omkring 20 procent av barnen i Norden har övervikt eller fetma, enligt Nordiska ministerrådets rapport som nu har släppts. Även i Sverige ökar övervikten även om snittet här är något lägre än i Norden generellt.
– Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig befolkning, säger Sisse Fagt, senior rådgivare på Danmarks Tekniska universitet.
Hon har lett arbetet med rapporten, som bygger på intervjuer och enkäter med invånare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
Frukt på dekis
Resultatet visar att vi äter mer bland annat rött kött och sötade produkter än för tio år sedan och dessutom äter vi mindre frukt, grönsaker och fullkorn. Att just frukt- och gröntkonsumtionen minskar förvånade Sisse Fagt, som menar att det inte räcker med budskap om vad vi ska äta.
– Det behöver bli lättare att göra hälsosamma val, det kan handla om att ändra skatter för olika produkter, säger hon.
Hon nämner att det tvärtom planeras för sänkt skatt på bland annat choklad i Danmark.
Även Heléne Enghardt Barbieri, utredare på Livsmedelsverket och Sveriges representant i arbetet, menar att det behövs åtgärder som underlättar hälsosamma val.
– Står man och väntar på tåget är det godis och inte frukt som är enklast att köpa. Det krävs insatser från både myndigheter, livsmedelsbranschen och övriga samhället, säger hon.
Kostar samhället
De sociala skillnaderna i levnadsvanor var stora redan vid den senaste rapporten 2014 och fortsätter att vara så. Grupper med lägre utbildningsnivå har i alla nordiska länder rapporterat sämre matvanor och högre grad av övervikt och fetma.
– Hur vi äter i dag belastar både miljön och människors hälsa. Om vi fortsätter som nu kommer det att kosta samhället mycket i form av sjukvård, säger Sisse Fagt.
Underlaget bygger på telefonintervjuer och webbenkäter från omkring 1 000 slumpmässigt utvalda vuxna och föräldrar till 500 barn från respektive land. Uppgifterna är självrapporterade vilket innebär en svaghet.
– Men människor har en tendens att uppge att de är längre och väger mindre än de gör så troligen ser det värre ut än vad rapporten visar, säger Sisse Fagt.
