En vanligt förekommande uppfattning är att ett beslut kan ”fungera i teorin men inte i praktiken”. Vi kan här anta att ”teori” innebär principer, men att dessa principer anses vara för kostsamma att implementera i verkligheten. Det vill säga – det var inga verkliga principer. Det var fantasier, som offrades när något annat ansågs värdefullare.
För att inte själva ägna oss åt en ofruktsam uppdelning mellan teori och praktik kan vi titta på ett illustrativt exempel. I Eskilstuna har det kinesiska företaget Senior Material just rest en fabrik. Detta har väckt starka reaktioner eftersom företaget fått tillstånd att släppa ut 900 ton metylenklorid per år, ett giftigt ämne som egentligen är förbjudet i Sverige. Studier pekar på att detta ämne är hälsofarligt och kan öka risken för cancer.
Att ett kinesiskt företag prioriterar vinst framför människors hälsa är knappast överraskande, eftersom kinesiska medborgare närmast är rättslösa gentemot den kinesiska staten och dess statskapitalism. Likväl var politiker i Eskilstuna kommun inledningsvis positiva till satsningen, men ändrade sig när de förstod vilka massiva giftiga utsläpp det rör sig om. En kommunpolitiker intervjuas om sin ändrade inställning och säger: ”Vi har aldrig varit för kemikalier.
