Våra politiker måste ta ett bredare ansvar för folkhälsan

I pandemins spår har vaccinering av naturliga skäl hamnat högst upp på agendan. Dock bör vi inte glömma vikten av den allmänna folkhälsan som nu tyvärr hamnat i skymundan. Politiker bör ålägga Folkhälsomyndigheten att verka för att människor får bättre förutsättningar för en hälsosammare livsföring, menar Pehr-Johan Fager, ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet.

Det senaste året har inneburit en stor omställning av våra levnadsvanor. Personliga möten har ställts in, man har börjat jobba hemifrån och permitteringarna har duggat tätt. Publika sammankomster inom kultur och idrott har stoppats. Likaså många resor, och nu får vi bara vara max 8 personer tillsammans även privat.

Att sjukvården gått på knäna har vi fått veta via Folkhälsomyndighetens regelbundna presskonferenser, och varje dag sedan mars genom nyhetsprogrammen i tv och radio. Siffror på sjuka och döda har ökat hela tiden.

Tänk att ett av de cirka 320 000 virus som finns bland ryggradsdjuren har kunnat göra så hela samhället drabbats av någon form av panik och påverkat oss både ekonomiskt och hur vi umgås socialt! Sverige genomgår en kris, liksom så många andra länder.

Men alla drabbas inte av covid-19. Det är faktiskt bara en minoritet av befolkningen, och då även i de värst drabbade länderna. Enligt worldometer.info kan man se att bara dryga 1 procent av världens befolkning har registrerats som smittade av SARS-CoV-2 under 2020.

Sverige, och många andra västländer, verkar drabbas extra hårt. Vi, med 5 procent av befolkningen som smittats, ligger på plats 24 när det gäller registrerade covid-19-smittade per capita av de 221 länder som finns redovisade på Worldometer. Av de smittade i Sverige har nära 2 procent dött, vilket givetvis är ytterst tragiskt för de anhöriga. Men alla har inte drabbats lika hårt. Det finns faktiskt hela 199 länder i världen med lägre dödlighet per miljon invånare än Sverige.

Läkemedelsberoende en av många orsaker

Hur covid-19 drabbar ett land har många orsaker. Börjar vi titta på siffrorna mer i detalj i Sverige ser vi att de som drabbats värst är de äldre, som alla vet. Dryga 90 procent av de döda är 70-plussare trots att de bara utgör ca 14,6 procent av befolkningen, och i princip har alla dessa haft en eller flera underliggande sjukdomar som de medicinerats mot.

Noterbart är att enligt statistik från Socialstyrelsen så ordineras de som bor på särskilt boende i snitt 7–12 olika läkemedel. Motsvarande siffra för alla i Sverige som är 65 år eller äldre är 4–5 läkemedel. Läkemedel som är syntetiska kemikalier, med en rad biverkningar och som går in och påverkar processer i kroppen så att symptom eller riskfaktorer som blodtryck, kolesterol med mera ska försvinna.

Inte gör de oss friskare. Det gör människor sköra. Inte då konstigt att så många äldre dör när ett nytt virus börjar härja, ett virus som av många virologer inte anses farligare än ett influensavirus hos normalfriska personer.

Politiska partier har dock på senare tid tävlat om att skylla antal döda på en senfärdig regering som enbart litat på Folkhälsomyndigheten. Men också på att man dröjt med lagstiftningen som kan möjliggöra kraftfullare åtgärder.

Medicinindustrin sluter mangrant upp kring sin nya guldkalv – här finns det pengar att tjäna i syfte att rädda mänskligheten.

Nu sätter man all sin tro till en ny typ av vaccin som ska förhindra vidare katastrof. Enkelt och praktiskt, och medicinindustrin sluter mangrant upp kring sin nya guldkalv – här finns det pengar att tjäna i syfte att rädda mänskligheten.

Men den kanske största orsaken till den rådande situationen, och något som FHM och politiker bör ta tag i, är något ingen vill prata om, nämligen människors livsföring som skapar ett samhälle med en läkemedelsberoende befolkning.

Ett större problem än det nya coronaviruset när man ser på den totala folkhälsan är egentligen vår livsföring som gör människor beroende av läkemedel. Bara i cancer och hjärtkärlsjukdomar dör uppåt 60 000 personer varje år. Sjukdomar där vi vet att majoriteten beror på livsföringen.

Dags för hälsosammare livsföring

Vad hade hänt med folkhälsan om Folkhälsomyndigheten, så som nu under coronapandemin, också haft regelbundna presskonferenser kring livsföringens betydelse för hälsan? Likaså om massmedia hjälpt till att informera om hur man håller sig frisk och stärker immunsystemet?

Det finns hur mycket kunskap som helst om detta ända sedan Are Waerland skrev boken ”I sjukdomarnas häxkittel” 1934 och grundade Hälsofrämjandet 1940. De som verkar tvivlar på att den kunskapen finns, då liksom nu, är de som försvarar det existerande medikaliserade samhället – en ohelig allians mellan etablissemanget och medicinindustrin – där det är marknadskrafterna som styr.

En folkhälsomyndighets uppgift borde alltid vara att informera och skapa förutsättningar för en hälsosammare livsföring, inte bara agera som ett smittskyddsinstitut. Det är den bästa och billigaste medicinen för att få människor att minska läkemedelsberoendet och klara sig bättre om man blir smittad av något nytt virus.

Politikerna måste se till så att människor får bättre förutsättningar för en hälsosammare livsföring för att generellt minska den sjukdomsbörda vi idag har av vällevnadssjukdomar såsom diabetes, hjärtinfarkt, stroke, lungsjukdomar, problem med njurar och lever, cancer, artrit, allergier och neuropsykiatriska sjukdomar, för att inte tala om besvär med mage/tarm.

Politiker måste någon gång inse att vi är på väg in i en återvändsgränd.

Problemet är bara att många som i dag tjänar på att vi blir sjuka skulle förlora på det – och de är företag med hög status och ett mycket bra kontaktnät till politiker och myndigheter som ansvarar för de beslut som tas när det gäller frågor kring hälsa och sjukdom. Det är grunden till det vi i dag ser.

Och detta inte bara i Sverige utan också i många andra länder i världen.

Men politiker måste någon gång inse att vi är på väg in i en återvändsgränd genom vår idag läkemedelsberoende befolkning. De måste någon gång ta sitt ansvar för folkhälsan och inte bara fortsätta pumpa in miljarder i en allt mer kostnadskrävande sjukvård.

Pehr-Johan Fager är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.