Pandemin slår hårt mot många barn och ungdomar
Riskerna är störst för de med ett svagare socialt skyddsnät
Distansundervisning, hög skolfrånvaro och i vissa fall stökiga hemförhållanden har gjort det svårare för många barn och ungdomar att hänga med i skolarbetet. Foto: Lisa Maree Williams/Getty Images


Barn och unga är de mest förskonade från sjukdomen covid-19. Men indirekt har pandemin fått stora konsekvenser för dessa grupper, där vissa drabbats hårdare än andra. Det visar två rapporter som nyligen släppts.

I ett års tid har pandemin till stor del tagit över människors liv och hela samhället. Det har medfört stora förändringar, där begränsade sociala kontakter, minskade rörelsemöjligheter och distansundervisning såväl som oro för smitta, stress och ekonomiska svårigheter har påverkat både individen och hemmiljön.   

Detta påverkar inte bara vuxna utan slår även hårt mot barn och unga, både på kort och lång sikt. Det visar en ny rapport som publicerades den 8 januari 2021.

Det är klart att elever som har det tufft i skolan får det svårare med dels att hålla motivationen uppe, men också att det är ett större avstånd till lärare ...

– Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare på IFAU 

Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare på IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) är en av dem som står bakom rapporten ”Barn och unga under coronapandemin”. Tillsammans med sex andra forskare på IFAU har hon undersökt hur barn och unga har påverkats av pandemin. 

Socialt utsatta drabbas hårdast

Rapporten har tittat på en mängd olika faktorer, alltifrån barns uppväxt- och hemmiljö till skolfrånvaro, distansundervisning och framtida arbetsmöjligheter. 

– Det som är tydligt är att den här pandemin påverkar alla de här skeendena i uppväxten, och att det finns en risk för negativa konsekvenser på alla de här områdena, säger Anna Sjögren till Epoch Times.

Deras forskning visar också att risken är stor för att barn som redan kommer från utsatta miljöer och har ett sämre socialt skyddsnät drabbas hårdare av pandemins effekter. 

– Växer man upp i en miljö som kanske redan är stökig, där familjen blir hårt ekonomiskt pressad av den här situationen, föräldrarna kanske förlorar jobbet och man kanske är orolig av hälsoskäl, så är det en stor risk att man får det mycket tuffare.

Det är viktigt att det stöd som samhället kan sätta in faktiskt når de grupper bland barn och unga som har drabbats hårdast under pandemin, menar Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och verksam forskare vid IFAU.

Distansundervisning kräver mer

Frånvaron bland elever uppskattas ha ökat med omkring 70 procent i grundskolan under pandemins första nio månader, enligt rapporten. Även skolpersonalens frånvaro har ökat med lika mycket under samma period. 

Dessutom har distansundervisningen på gymnasieskolor, universitet och högskolor pågått i långa perioder ända sedan tidigt i våras, och berört i stort sett alla ungdomar från 16 år och uppåt.

Även om distansundervisning kan ha positiva effekter vad gäller lärande för vissa elever, så kräver det mer av eleven i fråga om tidsplanering och självdisciplin. För de som har svårt med detta innebär det istället en risk för sämre resultat. 

– Jag tror många upplever att det är svårare att hålla fokus när man sitter framför en skärm. Det är lätt att tankarna flyter iväg och det finns kanske ingen där som kan peta på en och se till att man vaknar upp, säger Anna Sjögren.

Den forskning som finns om distansundervisning handlar främst om studier i högskolan. Där ser man att de som redan har sämre förutsättningar att klara studier klarar sig ännu sämre om undervisningen sker på distans.

– Det är klart att elever som har det tufft i skolan får det svårare med dels att hålla motivationen uppe, men också att det är ett större avstånd till lärare, det är ett större avstånd till att fråga och faktiskt få hjälp och bli sedd. 

Dessutom finns det många ungdomar som inte har någon vuxen hemma som kan hjälpa till att hålla struktur på dagen, se till att man får en vettig lunch och kan ge hjälp när det behövs.

– Och i vissa familjer har barnet kanske inget eget rum att sitta och jobba i utan man sitter flera syskon och kanske vuxna tillsammans, och det kan förstås bli stökigt, säger hon. 

Ökad psykisk ohälsa 

Rapporten visar även att det finns tecken på att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat under pandemin. Fler kontaktade Bris (Barnens rätt i samhället) under förra året på grund av stress och oro. Här finns sannolikt också ett stort mörkertal, då många avstått från att kontakta vården under pandemin.

– Men det är för tidigt att säga vad det här får för konsekvenser för den psykiska hälsan på sikt, säger hon, och betonar samtidigt vikten av att vara vaksam på detta så att inte vissa barn och ungdomar går miste om den tidiga vård de hade behövt, och att det sedan blir mer allvarliga, långsiktiga konsekvenser.

Fler känner sig osäkra på hur de ligger till i sitt skolarbete och har sämre kontroll över sitt vardagsliv.

– Birgitta Ander, socionom och filosofie doktor i socialt arbete

Att pandemin påverkat den psykiska hälsan hos ungdomar framgår också av en rapport från från Hälsohögskolan, JU och Högskolan väst som publicerades i höstas. 

Birgitta Ander som är socionom och filosofie doktor i socialt arbete, och en av fyra forskare bakom rapporten ”Reported Change in Adolescent Psychosocial Functioning during the Covid-19 Outbreak”, berättar att de i studien valt att fokusera på åldersgrupperna 15–19 år och deras erfarenheter av covid-19-pandemin.

– Den här gruppen har blivit ganska osynlig i debatten och forskningen kring covid-19, säger hon och menar att det är viktigt att se att även dessa åldersgrupper har fått ökade problem genom pandemin, även om väldigt få har drabbats direkt av själva sjukdomen.

Forskarna har tittat på hur ungdomarnas tankar och beteenden såväl som relationen till familj och vänner, fritid, mentala hälsa samt användning av alkohol och droger har påverkats av virusutbrottet.

Studien visar att ungdomar har fått ett mycket begränsat socialt umgänge till följd av restriktionerna i samhället. Därtill har de flesta haft skola på distans och inställda fritidsaktiviteter. Många säger att de har sämre kontroll över sin livssituation och upplever en försämring av sin mentala hälsa.

Birgitta Ander, socionom och filosofie doktor i socialt arbete, säger att deras forskning visar att ungdomar oftast följer myndigheternas regler och restriktioner under pandemin, vilket innebär att de fått ett mycket begränsat socialt umgänge. Foto: Jönköping University

Störst oro hos tjejer på gymnasiet

Även om majoriteten av ungdomarna beskrev att de känner sig mer ledsna, oroliga och ensamma, samt har mer ilska och fler konflikter nu än före pandemin, så uppgav flickorna i högre grad än pojkarna att de upplever dessa problem.  

Enligt Birgitta Ander var det främst flickor på gymnasiet, oftast med distansundervisning, som rapporterade störst negativa förändringar i sin psykosociala hälsa.

– Fler känner sig osäkra på hur de ligger till i sitt skolarbete och har sämre kontroll över sitt vardagsliv.

Vissa grupper har också ökat sin användning av alkohol och andra droger, visar rapporten, vilket är något forskarna nu håller på att undersöka närmare.

– Den publicerade studien är den första av, vad vi hoppas, flera studier baserade på vårens enkätundersökning, säger hon. 

Forskarna menar att resultaten är viktiga då ungdomar befinner sig i en övergångsperiod till vuxenlivet, och att det för många kan vara en känslig och svår period. När deras vardagliga liv och miljö förändras drastiskt kan det leda till negativa konsekvenser för deras framtida liv och möjligheter. 

Åtgärder behövs

Anna Sjögren säger att man vet att det för unga människor som går ut i arbetslivet under en ekonomisk kris eller en lågkonjunktur kan ta upp till tio år att komma ifatt inkomstmässigt, och att deras arbetsmarknadsetablering försvåras. 

Deras planer och drömmar om framtiden kanske inte heller går att genomföra när de slutat gymnasiet, och därför är det viktigt att skapa förutsättningar för dessa ungdomar. 

– När det inte går att få jobb, inte går att resa och inte går att göra det man hade tänkt, så behöver man få något meningsfullt, och som faktiskt är värdefullt på sikt, att göra under tiden den här pandemin pågår, säger hon.

Här kan de åtgärder regeringen nu sätter in såsom utökade studieplatser på universitet, komvux och andra typer av utbildningar ha en god effekt, men kan också leda till att omotiverade ungdomar börjar studera. Om dessutom lärarresurserna är begränsade och undervisningen mestadels sker på distans, kan det innebära sämre förutsättningar för lärande.

Även om det nu behövs ordentliga åtgärder för ungdomar och att konsekvenserna för dem blir väldigt tydliga i samhället, så får man inte glömma bort de yngre barnen, varnar Anna Sjögren. 

– Det blir väldigt synligt om vi får flera elever som inte blir behöriga till gymnasiet, om vi får ungdomar som inte klarar av att gå igenom gymnasiet. Då finns det en risk för att det främst är där vi sätter in åtgärder.

Men det betyder inte att det inte kommer att finnas ett behov av att sätta in åtgärder och stötta yngre barn i miljöer som har varit särskilt utsatta och där frånvaron har varit hög och skolmiljön har tagit skada, säger hon.  

– Jag tror att man behöver vara lyhörd framöver för att fånga upp och se vilka grupper det är som har drabbats hårt, och ha en öppenhet för att vi kommer att behöva hantera olika konsekvenser för unga människor under en ganska lång tid framöver.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss

Fakta

IFAU:s rapport

– Rapporten ”Barn och unga under coronapandemin: Lärdomar från forskning om uppväxtmiljö, skolgång, utbildning, och arbetsmarknadsinträde” behandlar pandemins inledande fas från mars till december 2020.

– Utifrån tidigare forskning, tillgänglig statistik och aktuella uppgifter om pandemin, har forskarna tittat på de konsekvenser pandemin kan få för barn och unga, idag och på sikt.

– Resultaten visar att de som kommer från utsatta miljöer, med svag socioekonomisk bakgrund och svagare socialt skyddsnät är särskilt drabbade. Därför anser forskarna att man bör värna och utveckla institutioner såsom mödra- och barnhälsovård, socialtjänst samt elevhälsa. 

– För att kunna utvärdera konsekvenser och dra lärdomar av pandemin anser forskarna att det är nödvändigt med nationellt insamlad statistik som gör det möjligt att följa barns och ungas utveckling, samt att det finns system som gör det möjligt att se hur olika samhällsinstitutioner påverkas, reagerar och förändras i en sådan här kris.