Mitt ute i en kohage på det småländska höglandet står det – ett urgulligt litet hus på hjul. Vid en första anblick tror man nästan att det är ett torp, för trots att det är helt nybyggt smälter det väl in i omgivningarna. Kanske beror det på den klassiska färgsättningen, eller på att ca 70 procent av allt byggmaterial är återbrukat? Oavsett vilket, är det svårt att inte förälska sig i idyllen.
När jag besöker Paula är våren på intåg, solen skiner och fåglarna kvittrar. I en vecka har hon bott i huset, som hon byggt på tillsammans med sin far sedan i höstas.
Utvändigt är huset 2,5 m brett och drygt 6 m långt, vilket ger en invändigt yta på cirka 13 kvadratmeter. Men det upplevs betydligt större än så, den generösa takhöjden (2,60 i nock invändigt) skapar en känsla av rymd.
Utanför huset står de rödmålade pallkragarna redo att odlas i.
– Vi får se om jag behöver stängsla in mina odlingar framöver, så att inte korna eller de vilda djuren äter upp mina grödor, säger Paula och skrattar.
Det lilla huset är byggt på en gammal båttrailer och flyttades till uppställningsplatsen med hjälp av en traktor.
När man kommer in i huset ligger köket rakt fram, i förhållande till dörren. Till höger finns en platsbyggd garderob, med ett litet sovloft ovanför.
Till vänster finns ett mysigt vardagsrum, med ett bord, två stolar och en platsbyggd soffa – vilken även kan agera som säng, samt utgör dold förvaring.
Ovanpå hjulhuset till höger har Paula byggt en hylla, som bland annat rymmer böcker och ved till den lilla kaminen. Kaminen är inte bara en värmekälla, utan fungerar också som spis – på den värmer Paula varmvattnet och tillagar sin mat.
I dagsläget finns varken vatten eller el indraget i huset, men eventuellt kommer det att installeras solceller framöver. Dricksvattnet hämtar Paula på den intilliggande gården och utanför huset finns ett litet utedass.
Duschar och tvättar gör Paula i stan, hos familjen, på jobbet eller i simhallen.
Trots att det lilla huset som sagt är helt nybyggt, känns det verkligen som ett mysigt gammalt torp. Återbrukat material blandas med loppisfynd – saker som har levt, samt små ting som Paula själv har tillverkat.
Vart man än vänder sig, möts man av hennes hantverk. Kuddarna i soffan har hon till exempel tillverkat av ull samt sytt av handvävda loppistyger.
Draperiet vid entrén har hon knutit i makramé…
… och ett gammalt redskap agerar gardinstång!
Mycket av träet i huset är stormfällt virke som legat några år och fått naturlig patina. Av detta har Paula tex tillverkat hyllplan, köksbänk och bord. Annat virke, som till exempel det nya innertaket, har hon ’hjälpt lite på traven’ med patinan – genom att måla det med äppelcidervinäger och té.
Notera även husgerådet – Paula har själv tillverkat all keramik, i form av tallrikar, skålar, muggar och så vidare.
Krokiga gamla spikar är ett genomgående tema i det lilla huset. Hur charmiga är inte dessa ’krokar’ i köket?
Eller dessa vid entrén?
… Eller vad sägs om dessa ’skåpshandtag’ samt upphängningen av draperiet under köksbänken? Draperiet är för övrigt tillverkat av ett tyg som Paulas mormor har vävt.
Det är så mycket med Paulas hus som tilltalar och inspirerar mig. Alltifrån de naturliga materialvalen, till det kreativa återbruket och de enkla och ursprungliga lösningarna. Det finns en historia och tanke bakom varje liten detalj, vilket gör att huset känns ombonat och genuint. Man blir lugn i själen av att vistas här, stadens brus och alla masstillverkade saker känns långt borta.
Tiden känns liksom oviktig och dyrbar på samma gång – den upphör nästan att existera. Det enda som finns är nuet, och det är lätt att låta sig uppfyllas av det här.
Fina och kreativa detaljer. Här ovan: hyllkonsoler av gamla rostiga armeringsjärn.
Mer utav Paulas keramik – här i form av en kvinna samt två burkar/ljuslyktor.
Eftersom Paulas hus som sagt är byggt av cirka 70 procent återbrukat material har det tagit en del tid att samla ihop alltsammans och göra det användbart. Men själva byggandet tog cirka 6 månader, och kostnaden landade på cirka 85 000 kr.
Trots att Paula bara bott i sitt egna lilla hus på hjul i några veckor, så är tiny house-livet inte nytt för henne. Hon har nämligen tidigare bott 8 månader i ett hus på cirka 7 kvadratmeter i Skattungbyn.
Nu känner jag mig minst sagt peppad och inspirerad att komma igång med mitt egna lilla hus, men mer om det framöver!
Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.