Alla världens språk har räkneord i någon form. Men alla kan inte räkna lika långt. På svenska, liksom de flesta större språk, kan man i princip räkna hur långt som helst. En, två, tre … och så vidare, utan gräns. Varje tal går att säga i ord. Den svenska statsbudgetens totala utgifter 2026 är en biljon femhundrafyrtiotre miljarder trehundrasjutton miljoner femhundraentusen kronor. Det är få utanför finansdepartementet som behöver uttala det beloppet, men det bereder inga språkliga svårigheter.
Så är det inte i alla språk. Flera tusen språk har det vi kallar begränsade talsystem. På de språken kan man bara räkna till en viss gräns. En, två, tre … kanske några till – och sedan tar det stopp. Ord saknas för tal bortom gränsen.
Det minst talrika språket är kanske det brasilianska språket pirahã, som bara har ord för 1, 2 och ”många” (hói, hoí och aibaagi). Flertalet australiska språk har också begränsade system, oftast med 3 eller 4 som gräns, men även gränser upp till 20 förekommer.











