Vad vi mer än någonsin behöver i dag är musiker och tonsättare som förmår att förena komponerade och improviserade moment till en musik som är både formstark och fri i sitt uttryck. Just detta får vi på cd-skivan All in Twilight.
David Härenstams och Peter Knudsens nya skiva All in Twilight är en högkvalitativ kulturprodukt. Musikvalet är ovanligt genomtänkt, ypperligt arrangerat och vältaligt kommenterat på insidestexten. Konvolutets bilder är påfallande vackra, stämningsfulla och kopplade till musiken på ett meningsfullt sätt. I Knudsens och Härenstams spel finns inget som bara är yta. Varje ton och klang har en mening, och musicerandet är så långt från stereotyp kommersialism som man kan komma.
De fyra första spåren ägnas åt All in Twilight, den gitarrsvit av Toru Takemitsu som har gett skivan dess namn. I svitens första del kan man tro sig möta den sene Skrjabin efter att han har blivit snäll och slutat vara morbid. Musiken rör sig i skiftande tonala, lite mystiska landskap utan självklara centrum, men kommer ändå inte vilse. Kanske besöker vi Takemitsus hemliga nattliga dockteater där dockorna fått liv och får ta del av deras för oss säregna men rörande göranden och låtanden.
