Medelhavet har den högsta koncentrationen av plastskräp i världen, enligt en ny rapport från Världsnaturfonden (WWF).
Länderna som släpper ut mest plast är Turkiet, Spanien och Italien.
Rapporten bygger på en sammanställning av ett stort antal olika forskarstudier och analyser.
– Framför allt vill vi uppmärksamma vilka skador plasten åsamkar djuren och de andra organismerna i Medelhavet, säger Inger Näslund, ansvarig för havsfrågor på WWF.
En grön havssköldpadda som har fastnat i plastskräp. Foto: Troy Mayne/WWF/Arkivbild.
I rapporten påpekas att 18 procent av tonfiskarna och svärdfiskarna uppskattas ha plastskräp i magen. Även havssköldpaddorna och havsfåglarna får ofta i sig plastfragment. I Liguriska havet i den nordvästra delen av Medelhavet är 56 procent av planktonorganismerna förorenade av mikroplaster.
Värsta koncentrationen
Enligt de beräkningar som gjorts dumpas 150 000-500 000 ton plastskräp årligen i haven runt Europa, varav den största andelen hamnar i Medelhavet.
Globalt är Medelhavet vad gäller nedskräpning jämförbart med de väldiga områden med plastansamlingar som upptäckts i Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.
Fast Medelhavet är värst när det gäller koncentrationen av skräpet – 1,25 miljoner mikroplastbitar per kvadratkilometer, vilket är fyra gånger mer än i norra Stilla havet. Medelhavet innehåller bara en procent av världens vatten, men sju procent av all världens mikroplaster.
Orsaken är i hög grad mängden människor i regionen, cirka 150 miljoner i själva havsområdet. Dessutom besöks regionen av 200 miljoner turister varje år.
Turkiet största boven
Värsta nedskräpningen står Turkiet för som beräknas dumpa 144 ton plast per dag i Medelhavet. Därefter följer Spanien och Italien med 126 respektive 90 ton per dag.
En vit stork som fastnat i en plastpåse på en avskrädesplats i Spanien. Fågeln befriades från plasten av fotografen. Foto: John Canculosi/WWF/Arkivbild.
En stor andel av plastskräpet är engångsartiklar, exempelvis plastflaskor. Men till skillnad från Stilla havet är mycket av skräpet i Medelhavet osynligt.
– Allting sjunker snabbare i Medelhavet och försvinner på så vis från synfältet. Det beror på att havsströmmarna är svaga i Medelhavet, säger Inger Näslund.
För att få stopp på det hela vill WWF ha ett bindande avtal mellan länderna. Målet ska vara minskad mängd engångsplast och en hundraprocentig återvinning av avfallet senast 2030.
(Roland Johansson/TT)
Fakta: Plastskräp
Den årliga globala konsumtionen av plastprodukter beräknas till 320 miljoner ton. En mycket stor andel av detta hamnar ganska snabbt på landbacken eller i havet.
Det största problemet är förlorade eller bortslängda fiskenät. De utgör dödsfällor för många marina djur, innan de löses upp och omvandlas till mikroplaster.
Även engångsprodukter som plastflaskor och plastpåsar är ett hot.
Globalt finns sex havsområden med väldiga plastansamlingar. Två av dessa ligger i Stilla havet, två i Atlanten och ett i Indiska oceanen. Det sjätte området utgörs av Medelhavet.
Källa: Scientific Reports, WWF
