”En skugga blott, som går och går är livet; en stackars skådespelare som larmar och gör sig till en timmas tid på scenen.Och sedan hörs ej av. Det är en saga, berättad av en dåre. Låter stort; betyder intet.” (Shakespeares Macbeth)

Med bland annat Shakespeare som fond avslutar Peter Hjörne sin mångåriga tjänst som tidigare chefredaktör och politisk krönikör på Göteborgs-Posten.

Hans slutcredo försöker ingjuta förtröstan hos alla som delar krönikörens liberala värderingar. Efter en vid detta laget välkänd inledning på temat bajsbrunt växlar tonen: ”Men svensk demokrati är stark. Sverigedemokraterna har varken förmågan, möjligheten eller styrkan att hota demokratiska värden och svenskarna har inte plötsligt blivit rasister. Om fyra år är det val igen. Då kommer SD:s väljarstöd att försvagas om väljarna inte är nöjda – och väljarna kommer inte vara nöjda om partiet vill föra en rasistisk politik. För svenskarna är inte rasister.”