Oppositionens politik riskerar att fastna i kritik, bitterhet och ett ständigt fokus på Sverigedemokraterna. När debatten handlar mer om motståndaren än om egna lösningar blir politiken reaktiv och otydlig. Om Socialdemokraterna vill framstå som ett trovärdigt regeringsalternativ krävs självkritik, tydliga visioner och ett ledarskap som kan samla oppositionen kring en gemensam riktning för Sverige.

Politik handlar om utmaningar, strategier och framför allt drömmen om ett bättre samhälle. Den ger makt – men makt kan aldrig vara målet i sig, utan måste vara ett redskap för att skapa samhällsförbättringar. För att väljarna ska kunna se detta krävs visioner och en tydlig politik som visar vägen framåt. I dag har Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet i stor utsträckning fastnat i ett fokus på Sverigedemokraterna. Det gör att oppositionen talar om fel saker. Politiken förvandlas till bitterhet i stället för framtidstro. Den blir reaktiv – man reagerar på regeringen – i stället för att presentera egna initiativ.

Det märks också i den politiska debatten. Socialdemokraterna gör ibland hårda utfall mot regeringen i frågor som den inte ens styr över. När bankerna nyligen höjde räntorna gick Mikael Damberg till kraftigt angrepp mot regeringen. Samtidigt kritiseras regeringen för problem som delvis uppstod eller hanterades under Socialdemokraternas egna åtta år vid makten. Det gäller flera av Sveriges största samhällsutmaningar: inflation och höga räntor, bostadsbrist, segregation, integrationsproblem, kriminalitet och energipolitik. När oppositionen inte tydligt erkänner sitt eget ansvar för dessa frågor riskerar kritiken att uppfattas som opportunistisk snarare än lösningsorienterad. Det minskar trovärdigheten och väcker en naturlig fråga hos väljarna: varför gör ni så här?