loading
Inrikes

Cancerfonden efterlyser radikala grepp

Epoch Times

Det behövs både radikala förändringar och rejäla satsningar för att komma till rätta med problemen inom cancervården, enligt Cancerfonden som just låtit undersöka cancervården.

– Det har larmats länge från olika håll, och något måste göras. Det går inte med "lappa och laga-lösningar längre, man måste tänka på ett annat sätt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Den akuta personalbristen inom cancervården får konsekvenser för patienterna, enligt undersökningen. Dessutom hindras en effektiv vård av organisationen, med 21 självständiga landsting, fastslår Cancerfonden.

En liknande undersökning gjordes 2011, och sedan dess har läget inte förbättrats, berättar Ulrika Årehed Kågström.

Nationell styrning

– Då tror vi att man måste hitta något radikalt annorlunda. Vi tror också att det krävs starkare nationell styrning. Om 25 år kommer dubbelt så många leva med en cancerdiagnos, och därför måste man tänka nytt för att lösa detta, säger hon.

Både Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, och Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister (S), instämmer till stora delar i Cancerfondens uppfattning.

– Vi tycker att det är viktigt med nationell samverkan, och arbetet med regionala cancercentra har varit framgångsrikt, säger Gunilla Gunnarsson.

Men visst går det att göra mer, tycker hon. Cancervården behöver mer resurser, och det behövs också mer planering och framförhållning för att få tillräckligt med personal.

– Ta exempelvis barnonkologer, många av dem är över 60 år, och det tar tio år att få fram en specialist.

Koncentrera högspecialiserad vård

Gabriel Wikström berättar att regeringen gett två miljarder kronor för att stötta standardiserade vårdförlopp inom vården, och ytterligare en miljard för att få fart på planeringen av kompetensförsörjningen inom vården. Men rekrytering av personal - och frågor om löner och arbetsvillkor för vårdpersonal - är en sak för landstingen att lösa, konstaterar han.

– Regeringen ville se en regionreform med färre regioner, men det förslaget föll. Nu arbetar vi vidare för att stötta de sex regionala cancercentra som finns, säger han.

Dessutom finns förslag om att koncentrera den högspecialiserade vården, där viss cancervård kan ingå.

– Vi hoppas kunna lägga en ny proposition i höst, säger Gabriel Wikström.

(TT) 

Cancerfondens undersökning

Cancerfonden har låtit undersöka hur cancervården fungerar runtom i landet. Undersökningen visar på stora hot och brister.
17 av landets 18 onkologikliniker är underbemannade. Totalt saknas personal till 440 heltidstjänster.

75 procent av verksamhetscheferna som uppger personalbrist anser att den är så pass omfattande att den innebär negativa konsekvenser för patienterna.

För att hantera situationen tvingas personal i dagsläget jobba övertid varje vecka och pensionerade läkare kallas regelbundet in. Dessutom väntar stora pensionsavgångar då 20 procent av alla verksamma onkologer är 60 år eller äldre.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Cancerfonden efterlyser radikala grepp

Epoch Times

Det behövs både radikala förändringar och rejäla satsningar för att komma till rätta med problemen inom cancervården, enligt Cancerfonden som just låtit undersöka cancervården.

– Det har larmats länge från olika håll, och något måste göras. Det går inte med "lappa och laga-lösningar längre, man måste tänka på ett annat sätt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Den akuta personalbristen inom cancervården får konsekvenser för patienterna, enligt undersökningen. Dessutom hindras en effektiv vård av organisationen, med 21 självständiga landsting, fastslår Cancerfonden.

En liknande undersökning gjordes 2011, och sedan dess har läget inte förbättrats, berättar Ulrika Årehed Kågström.

Nationell styrning

– Då tror vi att man måste hitta något radikalt annorlunda. Vi tror också att det krävs starkare nationell styrning. Om 25 år kommer dubbelt så många leva med en cancerdiagnos, och därför måste man tänka nytt för att lösa detta, säger hon.

Både Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL, och Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister (S), instämmer till stora delar i Cancerfondens uppfattning.

– Vi tycker att det är viktigt med nationell samverkan, och arbetet med regionala cancercentra har varit framgångsrikt, säger Gunilla Gunnarsson.

Men visst går det att göra mer, tycker hon. Cancervården behöver mer resurser, och det behövs också mer planering och framförhållning för att få tillräckligt med personal.

– Ta exempelvis barnonkologer, många av dem är över 60 år, och det tar tio år att få fram en specialist.

Koncentrera högspecialiserad vård

Gabriel Wikström berättar att regeringen gett två miljarder kronor för att stötta standardiserade vårdförlopp inom vården, och ytterligare en miljard för att få fart på planeringen av kompetensförsörjningen inom vården. Men rekrytering av personal - och frågor om löner och arbetsvillkor för vårdpersonal - är en sak för landstingen att lösa, konstaterar han.

– Regeringen ville se en regionreform med färre regioner, men det förslaget föll. Nu arbetar vi vidare för att stötta de sex regionala cancercentra som finns, säger han.

Dessutom finns förslag om att koncentrera den högspecialiserade vården, där viss cancervård kan ingå.

– Vi hoppas kunna lägga en ny proposition i höst, säger Gabriel Wikström.

(TT) 

Cancerfondens undersökning

Cancerfonden har låtit undersöka hur cancervården fungerar runtom i landet. Undersökningen visar på stora hot och brister.
17 av landets 18 onkologikliniker är underbemannade. Totalt saknas personal till 440 heltidstjänster.

75 procent av verksamhetscheferna som uppger personalbrist anser att den är så pass omfattande att den innebär negativa konsekvenser för patienterna.

För att hantera situationen tvingas personal i dagsläget jobba övertid varje vecka och pensionerade läkare kallas regelbundet in. Dessutom väntar stora pensionsavgångar då 20 procent av alla verksamma onkologer är 60 år eller äldre.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024