Beethovens symfonier: Nr 6 "Pastoralsymfonin" – En hyllning till naturen
Ludwig van Beethoven skriver Pastoralsymfonin. Detalj av illustration ur "Almanach der Musikgesellschaft", 1834.


Inspirationen till symfoni nr 6 hittade Beethoven i naturen. Den är en promenad på landsbygden, med porlande bäckar och fågelsång, dansande bybor och ett åskväder.

Beethoven började jobba på ”Pastoralsymfonin” redan 1803. Den hade premiär 1808, samtidigt med den femte. Den sjätte symfonin är, enligt kompositören själv, ”snarare känslouttryck än måleri”. I ett brev till en vän under sommaren 1808 skrev han:

”Vad glad jag är att jag kan promenera bland buskarna och träden, i skogen, i gräset och bland bergen! Skogen, träden och bergen ger människan den klang han behöver.”

Verket är ett av de första exemplen på programmusik, som avser att skildra en berättelse.

– [Sjätte symfonin] är bokstavligt talat en exkursion: någon som vanligen lever i en storstad tar sig tid att åka ut på landsbygden, säger den ungerske dirigenten Iván Fischer till The Gramophone.

Beethoven skrev ned teman inspirerade av fåglar, porlande bäckar och prasslande löv. I en av kompositörens anteckningsböcker från 1803 står det, enligt All About Beethoven: ”Ju större floden är, desto mörkare är tonen.”

Här kan du höra Leonard Bernstein och Boston Symphony Orchestra framföra Pastoralsymfonin.

Första satsen, ”Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande” (Uppvaknande av glada känslor vid ankomsten till landet, reds övers) bygger på den långa pastoraltraditionen inom musiken.

Den flytande, optimistiska och nästan hoppande inledningen övergår i lugnare scener.

”Om den här musiken hade en doft, skulle det vara nyklippt gräs och ängar med blåklockor, eller kanske till och med en fläkt av bondgården,” skriver ClassicFM.

Stråkarna som inleder den andra satsen, ”Szene am Bach” (Vid bäcken, reds övers), spelar ett motiv som tydligt imiterar vatten i rörelse. I slutet av stycket kan man höra träblåsinstrumenten imitera fågelsång. Beethoven identifierade själv fåglarna i orkestern: näktergal för flöjt, vaktel för oboe och gök för två klarinetter.

I den tredje satsen ”Lustiges Zusammensein der Landleute” (Munter samling av bönder, reds övers) hör man, enligt den tyska dirigenten Christoph Eschenbach, ”lokala musiker med begränsad förmåga att spela dansmusik”.

”Dansen avbryts av en storm som närmar sig långt bortifrån, medan ett olycksbådande muller brister ut i ett raseri av åska och blixtar,” sade han enligt radiokanalen NPRmusic.

Del av Beethovens skiss till symfoni nr 6.

Fjärde satsen ”Gewitter, Sturm” (Åskväder, storm, reds övers) är ett fullskaligt åskväder.

Beethovens storm är mycket mer intensiv än andra välkända stormar – som Vivaldis och Haydns, och senare Berlioz ovh Wagner, sade Eschenbach. Men precis som stormen hastigt dök upp klingar den av, och lämnar efter sig små spridda ögonblick av avbrott före ”herdehymnen”.

Glada och tacksamma känslor efter stormen avslutar verket, i ”Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm” (Herdesång; glada och tacksamma känslor efter stormen, reds övers).

Sexan är den enda av Beethovens symfonier som består av fem satser, och de har alla namn. Den tar runt 40 minuter att framföra.
1. Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo
2. Szene am Bach: Andante molto mosso
3. Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro
4. Gewitter, Sturm: Allegro
5. Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto

Tidigare artiklar i serien:

Beethovens symfonier: En introduktion

Beethovens symfonier: Nr 1 – Arvet från Haydn

Beethovens symfonier: Nr2 – Hicka och rapar

Beethovens symfonier: Nr 3 ”Eroica” – En bro från klassicismen till romantiken

Beethovens symfonier: Nr 4 – En fest i fyra satser

Beethovens symfonier: Nr 5 – Den ikoniska ”Ödessymfonin”

Beethovens symfonier: Nr 7 – "Dansens apoteos"

Beethovens symfonier: Nr 8 – Den lilla symfonin med stark ton

Beethovens symfonier: Nr 9 "Choral" – Mastodontverket