Ett 70-tal våldsbejakande jihadister sitter i dag i svenska fängelser. Men det saknas tillräcklig beredskap när de friges, skriver Sydsvenskan.
Epoch Times har tidigare skrivit att de fyra männen, som 2012 dömdes för terrorplaner mot Jyllandsposten i Köpenhamn, kommer att friges i slutet av december.
Deras tid i fängelse har kantats av hot, slagsmål och dåligt uppförande. Två av dem har fortfarande en stark religiös övertygelse. Säpo bedömer att alla fyra fortfarande är farliga för samhället.
Terroristforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan säger till Sydsvenskan att svenska myndigheter inte har tillräcklig beredskap att ta hand om frisläppta våldsbejakande extremister.
– Det finns anledning att vara orolig. Sådana här individer får hjältestatus i den jihadistiska miljön, säger han till tidningen.
Enligt honom skulle det behövas särskilda specialenheter som arbetar med att följa upp frigivna extremister. Han menar att det behövs enheter som kan de jihadistiska miljöerna och känner till hur radikalisering sker.
Danmark – ett lyckat exempel
Magnus Ranstorp och hans kollegor på Försvarshögskolan har tidigare riktat skarp kritik mot hur arbetet mot extremism sker i Sverige. Han har också sagt att han vill se mer verkstad.
Han har lyft fram Danmark som ett exemplariskt land vad gäller att ta hand om frisläppta våldsbejakande extremister.
– De har uppsökande verksamhet på ett helt annat sätt än vi. Det är ingen som återvänder (från terrorresa) som inte får hembesök, både av socialtjänsten och polis. Folk kommer hem, knackar på, pratar med familjen, de släpper liksom inte taget om individerna, sade han till TT.
Kriminalvården i Sverige driver ett projekt mot våldsbejakande jihadism. Det finns övertygade extremister som försöker rekrytera och det finns de som är i riskzonen att rekryteras till terrorism.
Anders Forsgren, som är chef för programmet, säger till Sydsvenskan att man separerar dessa genom att antingen placera dem på olika anstalter eller hålla dem åtskilda på olika avdelningar i fängelset.
När de fyra terroristerna, som dömdes för attentatet mot Jyllandsposten, friges i december är de ålagda att ha kontakt med frivården under ett år. Därefter har inte Kriminalvården ansvar för dem. Sedan är det upp till Säpo att ha koll på dem.
Varningar från Europa
Ranstorp säger att han hör varningar från hela Europa om att de terrorister och jihadister som dömdes till fängelse för flera år sedan kommer snart ut igen. Han anser att systemen inte är så värst intakta.
I Paris i november 2015 och i Bryssel i mars 2016 slog terrorister till och dödade sammanlagt 165 människor. Två personer som var delaktiga i dåden var Osama Krayem från Malmö och Mohamed Belkaid från Märsta som sköts ihjäl av belgisk polis.
Krayem sitter fortfarande häktad i väntan på rättegång. Om han döms kommer han att förflyttas till fängelse i Sverige.
– Om han kommer ut någon dag handlar det om att punktmarkera hans sociala umgänge. Man kan inte bara stirra sig blind på individen, utan måste ta helhetsgrepp på hela familjen, säger Ranstorp till Sydsvenskan.
Han menar att man i Sverige i dag inte har det tänkesättet. Därför anser han att det skulle behövas en genomtänkt modell – där det ingår specialister, poliser och socialarbetare – som håller kontakt med frigivna jihadister för att få dem att hoppa av.
