Frågan om sociala mediers påverkan på unga har sakta växt och är nu på den politiska dagordningen i stora delar av världen. Frågan är dock var den hör hemma. I Sverige har den hittills främst hanterats av socialdepartementet, och därmed som en ”social” fråga. Det finns dock hälsoaspekter, juridiska aspekter, mediala aspekter, säkerhetsaspekter och mer.
Är det rentav en kulturfråga? Den som tillbringat någon tid tillsammans med det uppväxande släktet kan åtminstone konstatera att sociala medier bara är en liten del av den flod av digitalt distribuerad information, underhållning och kommunikation som sköljer över dem. Regeringar som gått in för att försöka åldersreglera sociala medier – Australien ligger längst fram just nu – har sitt första hinder i frågan om vad som egentligen kännetecknar ”sociala medier”. Många av de funktioner man vill försöka hindra barn från att påverkas negativt av finns inbyggda i en väldig massa digitala plattformar, vilket så klart väcker frågan om vad exakt det är man tänker sig att man ska skydda barn och unga mot.
Initialt i debatten var det mycket fokus på skydd mot övergrepp, olämpligt material eller påverkan. Man talade även om mental hälsa och utveckling, där de sociala medierna ansågs främja statusjakt och rentav förvärra mobbning. Men när EU nyligen presenterade sin app för ålderskontroll handlade det också om ”oändlig skrollning, automatisk uppspelning och personliga algoritmer” – alltså att barnens själva tid och uppmärksamhet står i centrum.
