Har unga med psykisk ohälsa mer skärmtid? Eller söker sig unga som mår dåligt till skärmen? En svensk studie har hittat nya pusselbitar för att förstå hur barn och unga påverkas av skärmanvändning.

Om ett kraftigt skärmanvändande i sig ökar risken för psykisk ohälsa eller om unga som mår psykiskt dåligt tillbringar mer tid vid skärmen, är en omdiskuterad fråga.

Forskare på Karolinska institutet har följt 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder och kan nu dra några slutsatser.

– Vi såg ett samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa. Men när vi jämförde tvillingar i samma familj kunde inte skärmtiden kopplas alls lika starkt till psykisk ohälsa, säger Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi och en av studieförfattarna.

Depression och ångest

Genom att jämföra tvillingar i samma familj, där den ena tvillingen använde mer skärm än den andra, kunde forskarna titta på hur sambandet påverkades av genetiska faktorer och uppväxtmiljö. Barnen följdes genom tonåren och upp i vuxen ålder.

Forskarna följde också symtom på ångest och depression, dels genom diagnosregister, dels genom egenrapporterade enkäter. Skärmtiden rapporterades av deltagarna eller deras föräldrar.

De tydligaste kopplingarna mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa sågs för tonåringar som spelade, chattade och surfade. Väldigt svaga eller inga samband sågs för passiva aktiviteter som att titta på tv.

Överlag visade resultaten, som publicerats i Nature human behaviour, att 15-åringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom på depression eller ångest än jämnåriga som hade max två timmar skärmanvändning per dag.

Uppväxtmiljö påverkar

Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj försvagades de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar. Det pekar mot att både arv och uppväxtmiljö spelar in.

– Det pratas mycket om skärmtid och psykisk ohälsa och det vi ser är att det är många faktorer som påverkar. Det är komplext och handlar sannolikt både om vad man gör vid skärmen och vilka aktiviteter skärmtiden ersätter, säger Emma Frans.

De första tvillingarna som följdes föddes 1992 så deras skärmanvändning skiljer sig mycket från dem som fötts senare. I kommande studier hoppas Emma Frans att de ska kunna undersöka mer noggrant hur barn och unga påverkas beroende på vad de gör vid skärmarna.

Om studien

Forskarna har följt över 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet. De första som inkluderades i studien var födda 1992.

Data samlades in via enkäter och telefonintervjuer med föräldrar och tvillingar gällande skärmanvändning, miljö, beteende samt fysisk och psykisk hälsa.

Forskarna har också använt nationella register för diagnoser, läkemedelsuttag och dödlighet för delar av studiedeltagarna.

Studien fångar inte exakt vad ungdomarna gjorde på skärmarna eller varför de använde dem.

Studien finansierades huvudsakligen av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Hjärnfonden.

Källa: Nature human behaviour och Karolinska institutet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback