Jan Blomgren kritiserar i sin senaste krönika Energiforsk och några av våra studier. Jag vill passa på att räta ut några missförstånd. Landbaserad vindkraft är det mest kostnadseffektiva sättet att kraftigt bygga ut elsystemet. Det finns skillnader mellan kostnad och marknadspris, vilket Jan Blomgren inte tar upp i sin krönika, skriver Energiforsks vd Martin Vallstrand.
Blomgrens utgångspunkt är en debattartikel jag skrev i Dagens industri. Han skriver att det är svårt att se hur mer vindkraft leder till ett konkurrenskraftigt energisystem. Svaret finns bland annat i en av våra rapporter. I den är sex olika forskargrupper eniga om att det behövs betydande investeringar i landbaserad vindkraft om Sverige ska bygga ut elsystemet – om utbyggnaden ska ske till lägsta kostnad för samhället.
Orsaken är att landbaserad vindkraft är det mest kostnadseffektiva kraftslaget att bygga ut i stor skala, tack vare goda vindlägen och relativt låga investeringskostnader. Blomgren beskriver korrekt vindkraftens kannibaliseringseffekt, som innebär att vindkraftsföretagen får sämre betalt när det blåser som bäst och vindkraften producerar som mest – och då elpriserna därmed sjunker. Det är vindkraftsföretag generellt medvetna om.
Men det är skillnad på elpris och kostnad för elsystemet. Det vi analyserat är hur elsystemet kan byggas ut till lägsta kostnad för samhället. Vilket elpris som betalas på marknaden bestäms av utbud och efterfrågan, inte av till vilken kostnad olika produktionsslag har byggts.
Sverige har i dag större utbud av el än efterfrågan. Det trycker ner elpriset. De internationellt sett låga elpriserna bidrar till att det nu byggs väldigt lite ny vindkraft.
Efterfrågan på el förväntas stiga i takt med ökad elektrifiering. Det leder till ökande elpriser och sannolikt högre lönsamhet hos vindkraftsföretag och andra elproducenter.
Blomgren skriver vidare att vindkraftens varierande elproduktion skapat mycket högre elnätskostnader. Vi på Energiforsk delar inte den bilden. I en rapport från 2025 visar vi att kostnaden för att hålla elnätet stabilt ökade kraftigt mellan 2020 och 2023. Orsaken var att Svenska kraftnäts marknad för stödtjänster växte. Priset på stödtjänster är kopplat till elpriset, som var högre under perioden. När priserna sjönk så sjönk kostnaden för stödtjänster, och därmed även kostnaden för att hålla systemet stabilt.
Efterfrågan på el förväntas stiga i takt med ökad elektrifiering.
Det stämmer att nätkostnaden utgör en större andel av totalkostnaden i elsystem med en högre andel vindkraft. Däremot visar våra analyser att totalkostnaden trots det blir lägre om vi bygger ut elsystemet med mer landbaserad vindkraft än om vi bygger ut det med dyrare kraftslag, eftersom kraftslaget är så pass kostnadseffektivt. De högre nätkostnaderna vägs helt enkelt upp av de lägre kostnaderna för elproduktionen.
Elnätsavgiften styrs till stora delar av Energimarknadsinspektionen (Ei), som Blomgren mycket riktigt skriver. I en av våra rapporter beskrivs att nätföretagens faktureringsutrymme bland annat styrs av byggkostnadsindex. Det har i mer än tio år stigit snabbare än inflationen.
Rapportförfattaren Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, föreslår dels att Ei i stället borde utgå från inflationen, dels att de borde övergå till att sätta en mer långsiktig kalkylränta. Det är kalkylräntan som styr vilken avkastning som är rimlig för elnätsföretagens tillgångar. En mer långsiktig ränta skulle sänka risken för investerarna och därmed möjliggöra lägre elnätsavgifter än annars.
Sveriges och EU:s beroende av fossila bränslen består, och fortfarande är två tredjedelar av EU:s energiförbrukning fossil, varav nästan 90 procent är importerad.
Det ger makt till stater vi inte alltid delar värderingar med, från diktaturer som Ryssland och Saudiarabien till USA. Vi i EU betalar tre–fem gånger så mycket för fossilgas som länder med större egna gastillgångar.
En nyckel för vår framtida konkurrenskraft är att fasa ut fossilberoendet och minimera elsystemkostnaden. Sverige har alla förutsättningar att nå en konkurrenskraftig kostnadsnivå för el, tack vare att vi redan har ett fossilfritt och stabilt elsystem med kärnkraft, vattenkraft och bra förutsättningar för vindkraft.
Vill vi komma bort från fossilberoendet, som skapar återkommande kostnadskriser, är lösningen elektrifiering, med fokus på att minimera systemkostnaden.
