Flera tunga remissinstanser är kritiska till regeringens föreslagna bidragsreform. Enligt SKR kan förslagen snarare ha motsatt effekt.

– Vi ser risk för både ökad barnfattigdom och kriminalitet, säger Erik Pelling (S).

Regeringen vill att invandrare ska kvalificera sig till bidrag genom arbete. Därför föreslog regeringens utredare i våras bland annat att man ska ha arbetat med en viss lönenivå i minst sex månader eller bott i Sverige i fem år för att kunna få en rad förmåner och bidrag.

Förslagen väcker dock hård kritik.

Exempelvis skriver Socialstyrelsen i sitt remissvar att det även i fortsättningen kommer att finnas de som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte kan arbeta.

Det kan enligt myndigheten leda till att personer som bor i Sverige ”inte kommer att ha rätt till ekonomiskt bistånd, inte ens i akuta nödsituationer, under flera år”.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) säger nej till förslagen om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd.

– Vi ser att det här kommer att förvärra problemet man vill lösa och det kommer dessutom att drabba kommunerna ekonomiskt, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelseordförande i Uppsala samt ordförande för SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg.

Däremot, fortsätter han, ställer sig SKR bakom delen som gäller krav på aktivitet för att få ekonomiskt bistånd.

– Det är många kommuner som redan gör det som nu föreslås och har sett att det fungerar, säger han.

”Betydande risk”

Åklagarmyndigheten varnar för att minskat socialt stöd innebär en ”betydande risk” för att brottsligheten kommer att öka i Sverige och för att den organiserade brottsligheten ges möjlighet att flytta fram sina positioner.

”Det behöver inte sägas att det vore olyckligt”, står det i remissvaret.

Ekobrottsmyndigheten ser risker för att kriminella aktörer ges ytterligare incitament att exploatera individer med svag ställning, exempelvis genom att sälja identiteter och påhittade anställningar som ger tillträde till Sverige och det svenska bidragssystemet.

”Negativa konsekvenser”

Arbetsförmedlingen bedömer att förslaget kan försvåra individens etablering på arbetsmarknaden.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, avstyrker förslaget och menar att det inte finns stöd för att förväntade positiva effekter uppnås. Däremot riskerar den föreslagna reformen att medföra stora negativa konsekvenser, framför allt för grupper som redan är utsatta, enligt ISF.

Utredningsförslaget berör inte medborgare från EU- eller EES-länder, och inte heller asylinvandrare. Om förslaget hade införts 2024 så bedöms 67 000 vuxna inte ha uppfyllt kraven för socialförsäkringsförmåner. 4 400 skulle inte längre uppfyllt kraven för socialbidrag.