I Japan i dag ser många med oro på att pastan tränger undan riset, och därmed anses den hota landets traditionella kultur. Men i Italien var det en gång tvärtom – där betraktades pastan som något som höll landet kvar i efterblivenhet – medan ett ökat ätande av ris skulle göra Italien mer modernt.
Det är svårt att tänka sig att en svensk minister avgår på grund av att svensk färskpotatis blivit dyrare, eller för att det knappt går att hitta färsk strömming i en fiskdisk.
Men i veckan avgick den japanske jordbruksministern Taku Eto eftersom inhemskt ris månad för månad de senaste åren blivit allt dyrare. Möjligen berodde avgången också på att han uppvisade en viss okänslighet inför protesterna mot att riset blivit så dyrt. Eto förklarade nämligen att han själv ”aldrig hade behövt köpa ris” eftersom hans anhängare och beundrare brukade överlämna ris som present till honom.