loading
Kristoffer Stedt skördar havssallat ur en odling i havet utanför Tjärnö marinlaboratorium. Foto: Sophie Steinhagen
Kristoffer Stedt skördar havssallat ur en odling i havet utanför Tjärnö marinlaboratorium. Foto: Sophie Steinhagen
Mat

Havssallad – framtidens proteinkälla odlas med restvatten

Lotta Svedin

Kan makroalger, som havssallat, bli en konkurrenskraftig proteinkälla i framtidens livsmedel som sojabönan är i dag? Makroalger har naturligt lägre proteinhalt än sojabönor, men med gödning från livsmedelsindustrins processvatten minskar skillnaden.

År 2050 beräknas vi vara 10 miljarder människor på jorden och behovet av hållbart producerat livsmedelsprotein är stort.

Mellan år 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner ton och nästan allt, 99 procent, producerades i Ostasien.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola upptäckt att processvatten från livsmedelsindustrin kan vara en utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades när de tillfördes processvatten.

Olika livsmedelsproducenter

Man vet att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rikt på kväve och fosfor.

– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havremjölk.

– Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen, säger Kristoffer Stedt.

Ingen bismak på algerna

Framöver ska forskarna skala upp experimenten med odling av havssallad och processvatten från sillindustrin, vilket visat mycket lovande resultat. Till att börja med var man orolig för att algerna skulle smaka sill. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på havssallaten.

– Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det, säger Kristoffer Stedt.

I forskningsprojektet CirkAlg samarbetar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att utveckla processer som kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt genom såväl odling som förädling av makroalger.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Kristoffer Stedt skördar havssallat ur en odling i havet utanför Tjärnö marinlaboratorium. Foto: Sophie Steinhagen
Kristoffer Stedt skördar havssallat ur en odling i havet utanför Tjärnö marinlaboratorium. Foto: Sophie Steinhagen
Mat

Havssallad – framtidens proteinkälla odlas med restvatten

Lotta Svedin

Kan makroalger, som havssallat, bli en konkurrenskraftig proteinkälla i framtidens livsmedel som sojabönan är i dag? Makroalger har naturligt lägre proteinhalt än sojabönor, men med gödning från livsmedelsindustrins processvatten minskar skillnaden.

År 2050 beräknas vi vara 10 miljarder människor på jorden och behovet av hållbart producerat livsmedelsprotein är stort.

Mellan år 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner ton och nästan allt, 99 procent, producerades i Ostasien.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola upptäckt att processvatten från livsmedelsindustrin kan vara en utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades när de tillfördes processvatten.

Olika livsmedelsproducenter

Man vet att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rikt på kväve och fosfor.

– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havremjölk.

– Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen, säger Kristoffer Stedt.

Ingen bismak på algerna

Framöver ska forskarna skala upp experimenten med odling av havssallad och processvatten från sillindustrin, vilket visat mycket lovande resultat. Till att börja med var man orolig för att algerna skulle smaka sill. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på havssallaten.

– Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det, säger Kristoffer Stedt.

I forskningsprojektet CirkAlg samarbetar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att utveckla processer som kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt genom såväl odling som förädling av makroalger.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024