Regeringen presenterar nya budgetsatsningar för att stärka svensk livsmedelsproduktion och förbättra beredskapen. En central del är ett ökat stöd till mjölkbönderna, där ersättningen för betande kor höjs med 1 000 kronor per ko och år.
– Det kommer att göra verklig skillnad för varje mjölkbonde runt om i Sverige. Det är väldigt positiva nyheter, säger Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister.
Beslutet innebär att den tidigare djurvälfärdsersättningen, som låg på 300 kronor för klövhälsa, höjs till totalt 1 300 kronor per mjölkko och år. För att ta del av hela stödet krävs att korna går på bete.
Regeringen har tidigare kritiserats för att man vill avskaffa beteskravet, som delvis var en present till Astrid Lindgren från den tidens regering. Efter förhandlingar inom EU kan nu Sverige, liksom andra länder med högre krav på djurhållning, ge bönder ersättning för de merkostnader som hårdare regler innebär.
Det kommer att vara substantiella skillnader för företagandet i de norra delarna av vårt land.
Peter Kullgren (KD)Landsbygdsminister
– Det bärande argumentet för att helt avskaffa beteskravet faller nu, när vi har fått fram pengarna i budget, säger Kullgren.
Den svenska linjen länge missgynnats jämfört med till exempel Finland, där mjölkbönder redan fått högre ersättningar, enligt ministern, som menar att EU:s regelverk tidigare har begränsat Sveriges möjligheter att kompensera sina bönder.
Utöver stödet för betande kor förstärks det nationella stödet, det så kallade Norrlandsstödet, för mjölkproducenter i norra Sverige och delar av Värmland, Dalarna och Gävleborg. För en gård med 80 kor kan det innebära mellan 130 000 och 380 000 kronor extra per år, beroende på region. Kullgren betonar att detta är avgörande för att säkra livsmedelsproduktion i hela landet.
– Det kommer att vara substantiella skillnader för företagandet i de norra delarna av vårt land. Det är jätteviktigt för att vi ska kunna ha en livsmedelsproduktion och beredskap i hela Sverige, säger han.
En annan viktig del av satsningen handlar om forskning och växtförädling. Elin Nilsson (L) framhåller särskilt betydelsen av Grogrund, Sveriges nationella centrum för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Grogrund är ett samarbete mellan akademi och näringsliv och syftar till att ta fram nya och klimatanpassade grödor som kan möta framtidens utmaningar.
– Satsningen på Grogrund är väldigt viktig. Där forskar man för att klimatanpassa grödor och skapa ökad resiliens. Det är särskilt viktigt i takt med att omvärldsläget försämras och vikten av att producera mer i Sverige ökar, säger Nilsson.
Grogrund arbetar bland annat med att utveckla spannmål och trädgårdsgrödor som bättre tål torka, kyla och sjukdomar. Arbetet omfattar både modern växtförädling med nya genomiska tekniker och vidareutveckling av äldre, tåliga sorter. Genom att förädla fram grödor som klarar extrema väderförhållanden kan svensk livsmedelsproduktion stå starkare i ett förändrat klimat och minska beroendet av import.
