Löften om snabba pengar kan få barn att swisha vidare summor från kriminella. Nu varnar polisen för att barnen kan dras in i grövre brottslighet.

– Det finns en länk mellan penningtvättsuppdrag och att tvingas utföra våldsdåd, säger Johan Halling vid polisen.

Vart tjugonde barn har kontaktats av någon de inte känner som bett dem ta emot eller skicka vidare pengar, exempelvis via Swish. Det visar en ny Novus-undersökning, beställd av Skandia, där drygt 700 barn i åldrarna 9–17 år svarat.

En sådan förfrågan kan verka oskyldig, men om pengarna kommer från brottslig verksamhet gör sig barnet skyldigt till penningtvätt.

Johan Halling, vid polisens nationella bedrägericentrum, beskriver sommarlovet som en ”högsäsong” för rekrytering.

För att värva unga som kan föra vidare pengar från exempelvis bedrägerier samt narkotika- och människohandel använder sig kriminella av manipulation, belöningar eller hot. Kontakterna sker ofta via meddelanden i appar som Snapchat och Tiktok eller onlinespel som Roblox.

– De lägger ut uppdrag på chattar och olika plattformar och lockar med snabba pengar. Ibland kan de till och med vinkla det som att man får ett sommarjobb inom finanssektorn där man ska slussa vidare pengar.

Inte medvetna

Ofta är de unga inte medvetna om att de gjort något olagligt när de tagit emot eller fört vidare pengarna, enligt Halling, som betonar det personliga ansvaret.

– Om man åker utomlands så kan man inte säga att någon annan packade min resväska. Det är precis samma här, man har som individ ansvar för vilka pengar som kommer in och går ut från ens konto.

Utöver ett spärrat konto och avstängning från Swish och bank-id, riskerar unga som döms för brott att begränsas i framtida val av yrke eller resmål. De kan också bli återbetalningsskyldiga, vilket kan göra det svårare att skaffa abonnemang eller en hyresrätt.

”Ungdomarna pressas”

Dessutom uteblir ofta den utlovade belöningen och barnen riskerar att dras djupare in i kriminalitet, enligt Halling.

– Det hittas på en skuld så att ungdomarna pressas att utföra grövre handlingar. Ungdomarna tänker ofta att om någonting går snett är det jag som råkar illa ut, men gängen nöjer sig inte med det. Om ungdomen inte själv kan lösa situationen så kommer de ge sig på nära och kära.

Han råder föräldrar att intressera sig för barnens vardag på sociala medier och förbereda dem på hur de ska agera.

– Det kan vara jättesvårt för ett barn att stå emot en nätverkskriminell person som pressar till att utföra någonting. Då är det okej att ljuga och säga ”jag har inte Swish”, fast man har det.