Riksdagens legitimitet vilar på att varje folkvald själv utövar sitt mandat. När säker digital identifiering redan finns blir det svårt att försvara ett system där sjukdom, resor eller praktiska hinder kan påverka väljarnas representation. Demokratin bör tåla både frånvaro och misstag, och riksdagen bör göras mer robust, rättssäker och mindre beroende av informella arbetssätt, skriver civilingenjören Sven von Zweigbergk.
Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi deklarerar digitalt, vi signerar avtal digitalt, vi hanterar bankärenden digitalt och vi identifierar oss med Bank-id i allt från myndighetskontakter till vård. Men i riksdagen – landets högsta beslutande organ – krävs fortfarande fysisk närvaro för att en ledamot ska kunna utöva sin demokratiska rätt att rösta.
Det är inte rimligt år 2026. Dagens kvittningssystem är en nödlösning som bygger på förtroende, manuella överenskommelser och partiernas interna disciplin. Det är dessutom sårbart, vilket den senaste tidens uppmärksammade händelser visat. När en ledamot är sjuk, på tjänsteresa eller av andra skäl inte kan närvara, riskerar väljarnas röst att gå förlorad eller manipuleras. Det är ett demokratiskt problem.
Med modern teknik kan riksdagen införa ett system där frånvarande ledamöter röstar digitalt genom stark autentisering, exempelvis via Bank-id. Det skulle innebära att varje ledamot röstar personligen, precis som grundlagen kräver, och att ingen kan missbruka ett passerkort eller ”låna” en röst. Samtidigt skulle väljarnas mandat representeras exakt även vid sjukdom eller resor, och riksdagen skulle bli mindre sårbar för taktiska spel och mänskliga misstag.
Närvaro handlar om att ledamoten själv fattar beslutet.
Kritiker oroar sig för att en digital röstning skulle minska den fysiska närvaron i kammaren. Men det är enkelt att hantera: inför en begränsning för hur många gånger per år en ledamot får rösta digitalt. Digital röstning ska vara ett undantag, inte ett alternativ till att delta i debatten.
Det viktiga är att närvaro inte förväxlas med fysisk kropp i rummet. Närvaro handlar om att ledamoten själv fattar beslutet. Det gör man även digitalt.
Sverige har redan några av världens mest avancerade digitala säkerhetslösningar. Bank-id används för att signera miljonavtal, ta banklån och hantera känsliga myndighetsärenden. Att påstå att riksdagen inte skulle kunna använda en liknande lösning är inte trovärdigt.
Självklart krävs statlig, oberoende infrastruktur och rigorösa säkerhetsrutiner. Men det är fullt genomförbart – och betydligt säkrare än dagens system där ett plastkort kan avgöra rikets lagstiftning.
Digital röstning skulle öka legitimiteten, minska risken för fel och fusk, stärka väljarnas inflytande och modernisera en central demokratisk institution.
Det är dags att ta steget. Digital röstning i riksdagen är inte ett hot mot demokratin. Det är ett sätt att skydda den. Det är ett sätt att säkerställa att varje väljare får den representation den har rätt till. Och det är ett sätt att föra riksdagen in i den tid den själv varit med och skapat.
Sveriges riksdag behöver ett modernt, säkert och rättvist röstningssystem.
Sven von Zweigbergk
Civilingenjör
