Nästan var tionde lantbrukare har någon gång mått så dåligt att han eller hon har övervägt att ta sitt liv. LRF i södra Sverige vill lyfta tabut kring denna känsliga fråga och presenterar en liten hjälpreda att ta till i akuta situationer.

Att vara lantbrukare kan innebära stora psykiska utmaningar. Arbetet är fysiskt krävande, ofta ensamt och lantbrukaren kan pressas av såväl ekonomiska problem som dåligt väder och tungt djuransvar. Till slut kan trycket bli för stort. En färsk undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att nästan tio procent av lantbrukarna någon gång har mått så dåligt att de har övervägt att ta livet av sig.

– Vi måste ta ansvar för varandra och skapa en kultur där vi vågar prata om psykisk ohälsa. Därför har vi som förbund beslutat att gå ett steg längre och erbjuda våra medlemmar den hjälp och det stöd de behöver, säger Henrik Gudmundsson, omsorgsansvarig i LRF Skåne i ett pressmeddelande i samband med suicidpreventiva dagen den 10 september.

17 000 lantbrukare i LRF:s regioner Jönköping, Skåne och Sydost har fått ett fickkort på posten som ska hjälpa dem att rädda liv. Det innehåller konkreta råd om hur man ska agera vid hjärtstopp och vid psykisk kris. ”Kortet är tänkt att spara liv i en bransch där samtal om psykisk hälsa länge varit tabu”, skriver man.

− Andelen lantbrukare som övervägt att ta livet av sig är dubbelt så hög som bland allmänheten, säger Karin Nalbin, omsorgsansvarig i LRF Jönköping, till Epoch Times.

Självmordstalen går inte ner, trots att det finns en nollvision för självmord.

Susanna Toivanen Professor i sociologi, Mälardalens universitet

Hon trycker på vikten av att ta hjälp av andra när man har problem.

– Många tror att man måste klara allting själv. Man gör inte det! Vi lantbrukare måste börja prata om hur vi mår, på riktigt. För det finns hjälp att få, men bara om vi vågar ta första steget, säger hon.

I Jönköpings LRF-avdelning finns tolv personer som kan hjälpa till som stödpersoner, eller bondekompisar, som man kallar det. De är inga utbildade psykologer eller läkare, påpekar hon, utan personer som kan hjälpa till med att söka den hjälp man behöver inom sjukvård eller psykiatri.

Bondekompisarna kan exempelvis kopplas in när en kollega har arbetat för mycket och för länge och inte orkar sköta sina djur.

− Det är väldigt olika vilka problem man vill ha hjälp med, men ofta kommer vi in i samband med problem med djurhållningen, säger Karin Nalbin.

Det kan också handla om skilsmässa, sjukdom i familjen och liknande som alla människor kan råka ut för, men som när det drabbar en lantbrukare som aldrig kan koppla bort ansvaret för djur, odlingar och personal, gör att det blir för mycket.

− Vår undersökning visar att det inte är stor skillnad på vad som i grunden orsakar problemen, men när det drabbar exempelvis en undersköterska kan hon bli sjukskriven och återhämta sig. För lantbrukare är det inte möjligt.

Vi har världens bästa yrke, tills det händer något som gör att man inte orkar längre.

Karin NalbinLRF Jönköping

Karin Nalbin skulle vilja se en attitydförändring inom lantbruket.

− Många tycker det är tufft att jobba jämt och skryter om hur de har plöjt i 16 timmar eller skött all mjölkning själv i fyra år. Men det är inte häftigt utan jättekorkat. Jag skulle hellre höra att någon berättar om var de varit på semestern och vilat upp sig, och att man börjar se upp till dem som är så duktiga att de kan ta semester.

− För vi har världens bästa yrke, tills det händer något som gör att man inte orkar längre, säger Karin Nalbin.

LRF har omsorgsgrupper över hela landet. Anders Nilsson i södra Halland är aktiv i en av dessa och vet att det kan vara känsligt att söka hjälp.

− Det är inte alltid så att de som mår dåligt vill träffa någon de känner, till exempel om det är problem med myndigheterna, säger han.

Därför kan omsorgsgruppen i den södra delen av länet köra och stötta personer som mår dåligt i den norra, och vice versa.

Anders Nilsson tycker att LRF erbjuder bra verktyg för dem som mår psykiskt dåligt.

− Går man till sjukvården kan man få vänta i veckor på en samtalstid. Hos LRF är man garanterad en samtalstid redan nästa dag.

Lantbrukarnas utsatthet i fråga om suicid bekräftas av preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt vid Mälardalens universitet. Det handlar om kopplingen mellan arbetsmiljö och könsskillnader i fråga om självmordsrisk, och arbetet leds av Susanna Toivanen, professor i sociologi och arbetslivsforskare.

Man undersöker suicidalt beteende, det vill säga fullbordade självmord och självmordsförsök, i den arbetande befolkningen.

Med hjälp av befolkningsregister för åren 2008–2012 och 2018−2022 undersöker man hur självmordstalen förändrats över tid.

De använder även patient- och dödsorsaksregistret, men dessa säger inte om självmorden eller självmordsförsöken har skett på jobbet eller om de är direkt kopplade till arbetet, utan endast i vilken bransch personerna arbetade.

I de ännu preliminära resultaten kan man se att lantbrukare är ett av de yrken som sticker ut med högre risk för självmord bland både män och kvinnor.

Även transport, administrativa stödinsatser samt vård och omsorg har förhöjd risk för suicid jämfört med referensgruppen inom offentlig förvaltning och försvar.

I steg två av undersökningen ska de utforska hur arbetsmiljöfaktorer påverkar risken för suicidalt beteende.

− Genom att identifiera branscher som sticker ut i fråga om självmord och självmordsförsök kan vi ge arbetsgivarna underlag för att förebygga suicid och psykisk ohälsa, säger Susanna Toivanen.

− För självmordstalen går inte ner, trots att det finns en nollvision för självmord och det finns mycket jobb kvar att göra, säger hon.

Forskningsprojektet pågår till 2027.