Radikal islam flyttar fram sina positioner i Sverige och Europa. Det sker sällan med vapen, utan genom långsiktig påverkan, migration och utnyttjande av västvärldens friheter. Fortsätter utvecklingen riskerar lagstiftning, samhällsstruktur och demokrati att förändras i grunden, menar prästen Yngve Göransson.
Radikal islam flyttar fram sina positioner i Sverige och Europa. I västvärlden sker detta inte i första hand med vapen, även om drygt 47 200 islamistiska terrorattacker har genomförts sedan den 11 september 2001 i närmare 70 länder, vilket innebär nästan 5,5 muslimska terrordåd per dag, eller ett styvt var fjärde timme. (Källa bland andra Gad Saad).
De som i övervägande grad har drabbats av den islamiska terrorismen är själva muslimer, antagligen enligt terroristerna av fel sort. Mer våld i västvärlden är dock troligen att vänta.
Muslimska brödraskapets strategi i västvärlden är att arbeta utifrån tre strategier: genom kvinnans livmoder, det vill säga att en rättrogen muslimsk kvinna förväntas föda många barn, helst minst fem; genom migration, det vill säga att muslimer flyttar till västvärlden och slutligen; genom att utnyttja västvärldens och därmed Sveriges välfärdssystem, religionsfrihet, yttrandefrihet och västvärldens postmoderna tolkning av sig själva och omvärlden. Denna mix innebär att andelen muslimer ökar obevekligt, och om inget drastiskt sker så är det en tidsfråga innan den muslimska befolkningen är, om inte i majoritet, så tillräckligt stor för att krav på sharialagar och särbehandling också förändrar lagstiftningar i västvärldens länder.
De flesta muslimer är dock fredliga och förhåller sig till islams problematiska och våldsuppmanande texter utifrån ett mer pragmatiskt förhållningssätt. De vill bara leva sina liv och uppskattar demokrati, yttrandefrihet och västvärldens framsteg. De vill bidra till samhället, arbeta och lära sig språket, kulturen och uppskattar svensk lagstiftning. Det är snarare de 15 till 25 procent av muslimerna, av den mer hårdföra skolan, som är problemet. För dem är sharia inte bara en personlig andlig väg, utan absoluta krav på att samhället anpassar sig, det vill säga att västerländska lagstiftningar underordnas sharia och kräver muslimsk underkastelse.
Det handlar inte bara om Israels överlevnad, utan också i slutändan vår.
Ja, islam flyttar fram sina positioner, och vid varje ”röd linje” som passeras, väcks möjligen en debatt som snart ebbar ut tills nästa ”röda linje” överträds. De våldsamma upplopp som skedde till följd av koranbränningar, ledde efter ett par år till att Salwan Momika och Salwan Najem åtalades för hets mot folkgrupp med diverse fantasifulla juridiska argument. Salwan Momika hann dock inte dömas då han mördades, troligtvis av en islamist.
Vi har också konstnären Lars Vilks som ställde ut en bild föreställande Mohammed som en rondellhund, varefter en fatwa utdömdes och Lars Vilks fick leva med döds hot tills han tragiskt dog i en bilolycka 2021.
1979 genomförs den så kallade islamiska revolutionen i Iran. Ayatollah Khomeini, som levt i exil i Paris, återvänder och blir den samlande kraften för upproret. Vänstern och kommunisterna i Iran deltar helhjärtat i revolutionen, med förhoppningen att Iran ska utvecklas progressivt. Så blir dock inte fallet, och vänsterns företrädare fängslas, torteras och i vissa fall mördas av revolutionsgardet. Iran utvecklas till en teokratisk diktatur, med ambitionen att ”lilla satan” Israel ska utrotas. Irans utveckling fördöms av USA och stora delar av västvärlden. Vänstern får dock en del problem, då den helhjärtat har stött störtandet av shahen Mohammad Reza Pahlavi och stött den iranska revolutionen. Vänstern får minst sagt ett ambivalent förhållningssätt till mullornas Iran. Radikal islam flyttar fram sina positioner.
Salman Rushdie skriver romanen ”Satansverserna”, vilket inte uppskattas av den religiösa ledningen i Iran, som 1988 utlyser en fatwa, som innebär ett beställningsmord på författaren. Salman Rushdie tvingas gå under jorden. De flesta fördömer självklart den iranska religiösa ledningens agerande, men för vänstern uppstår det dock problem. Är inte Salman Rushdie konservativ, ja säkert åtminstone smygrasist? Och måste man provocera en religion med smädelser? Den radikala islamismen flyttar fram sina positioner.
Och denne Lars Vilks, kan han ens rita? Hans rondellhund, har den verkligen konstnärligt värde? Han måste förstås vara rasist och säkert fascist. Radikal islam flyttar fram sina positioner.
Den danska dagstidningen Jyllands-Postens publicering av Muhammed-karikatyrer och den franska satirveckotidningen Charlie Hebdos islam och Muhammedsatir, resulterar i islamska terrordåd, som självklart fördöms, men varför måste Jyllands-Posten och Charlie Hebdo provocera? Man får ju förstå att muslimerna känner sig kränkta. Radikal islam flyttar fram sina positioner.
Palestinademonstrationerna i Stockholm och andra städer runt om i västvärlden uppvisar allt mer av hot, främst mot judar. ”Remember Muhammed in Khayar”, ”from the river to the sea, Palestine will be free”, ”vi har skjutit raketer, mot våra fiender” och så ser man allt mer positionsförflyttningarna genom att utropa platser som nu tillhörande islam. Till exempel när hundratals muslimer samlades i Slottsskogen i Göteborg, på nationaldagen och förrättade könsseparerad massbön.
Hamassymbolen, den upp och nedvända röda triangeln, som proklamerar att här finns judar och otrogna att döda, blir allt vanligare. Detta är olika sätt för radikal islam att flytta fram sina positioner.
Så har vi förstås den uppenbart antisemitiska ”konstinstallationen” i Umeå, där två dockor föreställande judiska koncentrationslägerfångar hängdes upp i snaror. Den polisanmäldes för hets mot folkgrupp, men förundersökningen lades ner. Denna antisemitiska ”konstinstallation” kommer snart att glömmas bort, och därmed har islam flyttat fram sina positioner.
Kanske någon tycker att jag överdriver eller att mina slutsatser är fullständigt absurda, då vi ju fått höra att islam är fredens religion? Sanningen är dock att de allra flesta länder, för att inte säga alla, där islam tagit över kontrollen slutar med att judar och kristna förföljs och till exempel druser mördas av islamister i räder i Syrien. Dessa minoriteter erbjuds i slutändan tre alternativ: Omvänd er till islam, betala så kallad ”skyddsskatt” jizya eller få huvudet avskuret.
Israels krig mot terrorsekten Hamas, är inte bara ett krig gällande Israels överlevnad, utan de för också ett krig för den fria demokratiska världen. Israel är skyddsvallen mot fundamentalistisk islam, det vill säga den islam som beskrivs i Koranen, till exempel Sura 9, och Haditerna. Vi i Sverige och hela västvärlden ska självklart helhjärtat stödja Israel både ekonomiskt och militärt, ty det handlar inte bara om Israels överlevnad, utan också i slutändan vår.
Yngve Göransson
Teolog
