Förekommer politisering i undervisning och vetenskaplig kommunikation? Det vet vi inte. Alla andra partier röstade ner vårt förslag om att granska om politisering förekommer inom undervisning, vetenskaplig kommunikation och forskning i Norden. Det skriver Ann-Christine Frohm, Staffan Eklöf och Sara Gille, SD och verksamma inom Nordisk Frihet och Nordiska rådet.
Nordisk Frihet, en samarbetsgrupp mellan Sverigedemokraterna, Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, lade ett förslag i Nordiska rådet om att Nordiska ministerrådet ska möjliggöra och koordinera kollegiala, tvärnordiska granskningsfunktioner. Syftet var att undersöka om politisering förekommer vid lärosäten och skolor.
Vetenskap är grundläggande för demokratin. Den vägleder politiska beslut och påverkar opinionen. Det är avgörande att undervisning, forskning och kommunikation i vetenskapens namn sker i enlighet med vetenskapliga principer. När vetenskap uppfattas som politiserad riskerar även både sakfrågor och förtroendet för institutionerna som sådana att ifrågasättas. I längden kan det undergräva demokratins legitimitet.
Det befintliga vetenskapliga granskningssystemet prövar publicerad forskning, men undervisning, rapporter och offentliga uttalanden omfattas inte på samma sätt. Forskare och lärare är, liksom alla människor, inte immuna mot påverkan. Politiska övertygelser, trender och olika former av institutionellt eller externt tryck från kollegium, ledning, media, politik eller finansiärer kan påverka bedömningar och prioriteringar.
Vi kan inte låta politiken ensam avgöra om politisering förekommer.
Debatten i USA visar hur frågan om politisering blivit partipolitisk. Därför kan vi inte låta politiken ensam avgöra om politisering förekommer. Politisk påverkan av vetenskapen, oavsett om den bedrivs av regeringar eller lärosäten, är en risk för vetenskapens frihet. Oavsett vad man tycker i sak är det rimligt att se till att utbildning inte går från kunskapsförmedling till opinionsbildning.
Nordisk Frihet föreslår därför en löpande tvärnordisk granskning utförd av forskarkollegor i andra nordiska länder, i syfte att identifiera och synliggöra trender som riskerar att påverka undervisning och forskning i politisk riktning. Den nordiska dimensionen är central. En granskning som enbart sker nationellt riskerar att själv påverkas av de strukturer och kulturer den är satt att granska. Kollegial granskning över nationsgränser stärker därför oberoendet.
Skolan har ett avgörande inflytande över elevernas kunskapsbildning. Därför ska undervisningen vara saklig och objektiv. Det råder bred enighet om att skolan inte ska vara en politiskt fostrande institution. Objektivitet är en grundläggande princip i undervisningen. Precis som inom akademin finns det skäl att säkerställa att inte heller skolundervisningen påverkas av politiska strömningar. Om objektiviteten brister riskerar ungdomarna att påverkas otillbörligt och deras förtroende för vetenskapen riskerar att skadas. Nordisk frihet föreslår därför att även grundskolors och gymnasiers undervisning omfattas av en löpande tvärnordisk granskning genom kollegial samverkan mellan nordiska länder.
Tanken är att de granskningsfunktioner som Nordiska ministerrådet upprättar ska rapportera sina iakttagelser och bidra till en öppen diskussion. Granskningarna behöver inte vara omfattande, men den nordiska dimensionen är avgörande för att säkerställa oberoende. Här kan det nordiska samarbetet göra skillnad.
Andra partier ansåg att en granskning inte behövs och röstade nej. Men om det inte finns någon politisering borde en oberoende granskning visa just det. Att säga nej till att ens ta reda på hur det ser ut väcker fler frågor än det ger svar.
Ann-Christine Frohm (SD)
Ordförande Nordisk Frihet
Fil.dr Staffan Eklöf (SD)
Ledamot Nordiska rådet
Sara Gille (SD)
Ledamot Nordiska rådet
