Småföretagare lämnas i dag alltför ofta utan verkligt skydd när de utsätts för ekonomisk brottslighet. Samtidigt brister ansvarstagandet hos såväl banker som myndigheter, trots återkommande larm om utvecklingen. Det krävs skarpare regler, bättre samordning och ett tydligare fokus på dem som drabbas hårdast när systemen sviker. Det skriver civilekonomen Sten Lindgren vid Småföretagarnas riksförbund.
Bedrägerierna ökar lavinartat och är troligen den vanligaste formen av brott i dag. Särskilt drabbade är småföretagen och de äldre. Brottsligheten blir alltmer sofistikerad och utnyttjar den information som vårt öppna samhälle erbjuder för att ringa in offren. Tyvärr ligger de kriminella långt före polis, banker och lagstiftare, vilket innebär att utsatta ofta kommer i kläm.
Inte minst gäller detta småföretagarna, som är sämre skyddade än privatpersoner. Trots ökad uppmärksamhet förekommer det fortfarande en hel del bedrägerier, som bank-ID-relaterade bedrägerier och bluffakturor. Här finns anledning att rikta kritik mot polis, lagstiftare, Finansinspektionen och banker. Det kan handla om ointresse, som i bankernas fall, eller om oförmåga att anpassa sig till samhällsutvecklingen från polisens, Finansinspektionens och lagstiftarens sida.
Mindre än 1 procent av de drabbade får hjälp av sin bank.
Ett exempel på ointresse är bankernas agerande när näringsidkare drabbas av bank-ID-bedrägerier. Småföretagare som utsatts för detta finner att de står ensamma och helt utan skydd eller stöd från sin bank. Mindre än 1 procent av de drabbade får hjälp av sin bank. Detta är helt logiskt eftersom dagens regelverk inte ålägger bankerna något som helst ansvar för hur banksystemet utnyttjas för dessa bedrägerier. Det är inte så att bankerna inte kan. De kan jättemycket då de själva av regelverket åläggs ett ansvar, vilket är fallet med kortbedrägerier. Då är bankerna snabba med att spärra kort och konton, spåra kriminella betalningar etcetera, men av någon underlig anledning kan de inte använda sin arsenal av åtgärder för bank-ID-brotten riktade mot näringsidkare.
Lösningen ligger därför i ett mera kraftfullt regelverk. Att bankerna skulle idka självkritik är uteslutet. I vart fall borde mindre näringsidkare, med nära samband mellan företagets ekonomi och privatekonomin, omfattas av ett betydligt bättre skydd än i dag.
Var har vi då polisen i dessa sammanhang? Tyvärr finns en vitt spridd uppfattning bland småföretagare att ingen hjälp finns att få från polisen, att polisanmälningar inte leder någonvart. Många avstår därför från att anmäla. Här följer en rad förslag och iakttagelser som mer eller mindre omgående skulle kunna omsättas i ett förbättrat bemötande och agerande.
Många polisanmälningar avskrivs på felaktiga grunder, till exempel bluffakturor med hänvisning till att ”ärendet är civilrättsligt”. Det förekommer att 200 polisanmälningar mot samma företag avskrivs utan någon som helst intern koordinering inom polisen. Här handlar det alltså inte om tvist mellan en köpare och en säljare utan om storskalig systematisk kriminalitet som polisen missar. Många vet inte om att man kan överklaga ett nedlagt ärende, något som många gånger kan förbättra chanserna eftersom ärendet då hamnar hos en åklagare eller polis med sakkunskap.
En bättre renodling efter ärendetyp skulle kunna få stor effekt inom polisen, men varifrån kommer trycket? Visst gör Tidöpartierna mycket riktat mot brottsligheten, men att man är huvudman för polisen verkar ha kommit i skymundan. Detsamma kan sägas om Finansinspektionen. Småföretagarnas riksförbund och andra liknande organisationer har länge pekat på den brittiska modellen, hittills dock utan gehör från politiken: Kundens bank får normalt ersätta halva summan för bedrägeriet, medan den bank som bedragaren flyttar pengarna till får stå för andra hälften.
Inom Småföretagarnas riksförbund menar vi att det är hög tid för krafttag mot bedrägerier riktade mot småföretag. Om vi får gehör tror vi att inte bara småföretagare blir bättre hjälpta, alla drabbade skulle hamna i ett bättre läge gentemot polis och banker än vad som är fallet i dag.
Sten Lindgren
Civilekonom, styrelseledamot och förbundssekreterare i Småföretagarnas riksförbund
