Utgivningen av barn- och ungdomsböcker vänder uppåt. De statliga satsningarna mot läskrisen kan ha påverkat förlagen, enligt Svenska Barnboksinstitutets bokprovning.
– De inger en viss optimism, säger bibliotekarie Helena Ahlin.
Läsfrämjandet fick genomslag under 2025, konstaterar Barnboksinstitutet i sin genomgång av utgivningen.
Men även Booktok – inlägg om litteratur på Tiktok – fick effekt.
– Boken som objekt har blivit trendig och fått ett annat värde, säger Helena Ahlin.
Sju procent
Efter att ha legat på samma nivå – eller minskat – under ett decennium ökade utgivningen med 153 titlar under 2025, vilket motsvarar 7 procent.
Regeringens 480 miljoner kronor till bokinköp i skolorna lyfts fram som en viktig förklaring. Barn- och ungdomsböckerna omsatte i fjol en miljard kronor och i Förläggareföreningens rapport talade branschaktörer om en ”statsstödd barnbokboom”.
– Vi ser också en ökning av lättläst litteratur. Den är efterfrågad för att underlätta för barn och unga som inte är läsvana.
Förlagen har även plockat upp ungdomsromaner som trendat på Booktok, översatt dem till svenska men behållit de engelska titlarna och omslagen.
– Ungdomarna vill känna igen böckerna som de sett i mobilen.
Skrapa och sniffa
Innehållet då? Under 2025 syns ett slags retrovåg med nya versioner av klassiska historier, som till exempel Mårten Sandéns ”Barnen från Frostmoplan” om en syskonskara som åker från förorten in till stan.
Författarna har också lagt in olika referenser till 1980- och 1990-talen. I ”Min superkaosiga vår” av Moa de Bruin tittar huvudpersonen på filmen ”Fight club” och startar en egen slagsmålsklubb på skolgården.
– Vissa referenser kanske är mer för de vuxna som läser högt, säger Helena Ahlin.
Under 2025 kom även två böcker med lukteffekter.
– Det är väldigt retro, det här med att skrapa och sniffa. Tänk bara på luktklistermärkena på 80-talet.
