Sverige måste kraftigt öka försvarsutgifterna och därför krävs en genomgripande effektivisering av kommunsektorn. Med över en miljon anställda, stora overheadkostnader och byråkrati visar rapporten Skattenytta att en effektivisering kan frigöra 100 miljarder per år. Staten måste minska statsbidragen för att frigöra pengar till försvaret, skriver kommunstyrelsens ordförande i Lidingö kommun Daniel Källenfors (M).
Nyligen klubbade USA en ny statsbudget som pressar upp det federala budgetunderskottet till nivåer som för några år sedan var otänkbara. Prognoser visar att USA:s federala budgetunderskott i år närmar sig sju procent av BNP. Konsekvenserna är givna. Det blir högre räntor och ett tryck uppåt på inflationen globalt. Inom Nato och EU föreslås att medlemsländerna ska lägga omkring 3,5 procent på nationellt försvar och ytterligare 1–1,5 procent på civilt försvar. Det totala förslaget motsvarar cirka fem procent av BNP i försvarsrelaterade utgifter. Sveriges BNP är drygt 6 000 miljarder kronor.
I dag läggs cirka 140 miljarder på försvaret, men med nya krav skulle det behöva bli runt 300 miljarder, vilket motsvarar fem procent av BNP, alltså en ökning med 160 miljarder per år. En del normala satsningar på infrastruktur kan säkert räknas med och staten har stor besparingspotential i sin egen verksamhet såsom Sida, Arbetsförmedlingen, onödiga myndigheter med mera. Men beloppen är så stora att hela den offentliga sektorn måste hjälpa till. Ett sätt att hitta resurser är att effektivisera kommunernas verksamhet, där mycket pengar spenderas och ineffektivitet finns. Kommunsektorn har under lång tid vuxit utan krav på ökad effektivitet från staten.
Vi behöver ett starkt försvar – men vi ska inte skicka räkningen till våra barn.
Kommunerna och regionerna hanterar nära 50 procent av den offentliga sektorn. Här finns över en miljon anställda, stora overheadkostnader och en byråkrati som växt i takt med nya projekt, kommunikationsavdelningar, sociala satsningar och symbolpolitik. Men framför allt på grund av ineffektiv styrning. Skattenyttarapporten visar att effektiviseringar i kommunal sektor kan frigöra upp till 100 miljarder kronor per år. Svenskt Näringsliv säger att det finns 85–90 miljarder i effektiviseringspotential. Vi har inte längre råd med ett kommunalt slöseri samtidigt som vi bygger upp ett robust försvar. Staten borde därför minska de kommunala statsbidragen som i dag uppgår till drygt 300 miljarder kronor. Att minska det kommunala stödet med 100 miljarder till en ineffektiv kommunsektor är ett första steg. Vissa menar att minskade statsbidrag till kommunerna riskerar att slå mot skola och omsorg, men erfarenheter visar att effektiviseringar kan göras utan att kärnverksamheten drabbas.
Vi behöver ett starkt försvar – men vi ska inte skicka räkningen till våra barn. Vi ska ta kostnaden nu. Ska vi klara våra försvarsambitioner utan att dränera hushåll och företag på kapital så måste kommunal sektor effektivisera och prioritera kärnverksamheten.
Daniel Källenfors (M)
Kommunstyrelsens ordförande Lidingö
