Sveriges säkerhetsläge försämrades förra året och hotet från Ryssland befaras öka fram till 2030. Rysk hybridkrigföring bedöms bli alltmer riskbenägen och vårdslös.
Det framgår av den militära underrättelsetjänstens, Musts, årsöversikt. Hoten mot Sverige är mycket allvarliga och läget kan förvärras ytterligare, enligt Mustchefen Thomas Nilsson.
Främsta orsaken till det försämrade läget är att Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina.
– Om jag ska lägga till något är det hybridkrigföringen vi ser från rysk sida för att försvaga och splittra väst, säger Nilsson.
Must konstaterar att det finns tecken på att Ryssland utvidgar sin hybridkrigföring och skriver att rysk ”säkerhetshotande verksamhet mot Europa kommer troligen att öka i frekvens, omfattning och risktagning fram till 2030”.
Tar risker
Det ryska agerandet har enligt årsöversikten ”blivit allt mer riskbenäget och vårdslöst.” Sabotage och luftrumskränkningar med flyg och drönare nämns som exempel.
– Vi har ju sett sabotage som utförts mot våra grannländer, Polen och de baltiska länderna och det finns rapporter från Tyskland, säger Nilsson.
– Vi har hittills inte sett att Sverige skulle vara en särskild måltavla, men det kan vändas väldigt snabbt.
Sabotagehotet bedöms vara störst mot Sveriges och Natoländers militära stöd till Ukraina.
Men Mustchefen utesluter inte att till exempel även energi- och kommunikationsinfrastruktur kan utsättas framöver.
– Sådana saker skulle naturligtvis kunna bli en måltavla.
Splittra Nato
Hybridkrigföring bedöms just nu vara den ryska statsledningens huvudval för att påverka utvecklingen i Sveriges närområde.
Ryssland har dock tillgängliga militära resurser i Östersjöregionen och kommer att prioritera förstärkningar där så snart man kan. I dag bedöms Ryssland ha förmåga att i närområdet bekämpa enstaka militära enheter och anläggningar, orsaka störningar eller slå ut civil och militär infrastruktur.
Inom tre till fem år bedöms Ryssland ha förmåga att ta kontroll över små landområden av strategisk vikt. Det skulle kunna ske vid den ryska gränsen mot Natoländer, om Ryssland misstänker att Nato inte lyckas enas om att utlösa sin försvarsklausul, artikel 5 i Natofördraget.
– Det skulle ha stor påverkan och effekt om västs och Natos enighet inte skulle räcka hela vägen, säger Nilsson.
Tidigast om fem år anses Ryssland ha nått förmåga att genomföra ett stort väpnat angrepp mot väst.
Hur snabbt den ryska upprustningen går beror på hur och när kriget i Ukraina avslutas, hur ekonomin utvecklas och vilket stöd man kan få från Kina, Iran och Nordkorea.
