loadingKapten Nicolas Guiraud visar upp den franska fregatten Amiral Ronarc'h tillverkad av Naval Group – en av anbudsgivarna i kapplöpningen om att få tillverka Sveriges nya fregatter. Foto: Adam Ihse/TT
Kapten Nicolas Guiraud visar upp den franska fregatten Amiral Ronarc'h tillverkad av Naval Group – en av anbudsgivarna i kapplöpningen om att få tillverka Sveriges nya fregatter. Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes

Kapplöpning om svenska krigsfartyg

Alice Nordevik/TT

Ett köp på upp emot 60 miljarder kronor står på spel och kapplöpningen är i gång. När franska och spanska krigsfartyg besöker Sverige är det med ett tydligt mål: Att ro hem kontraktet för fyra svenska fregatter.

– Att köpa fyra så stora fartyg till den här kostnaden, det är enormt, säger Johan Granlund, lärare vid Försvarshögskolan.

I helikopterhangaren på fregatten Amiral Ronarc’h står två franska sjömän och värmer händerna på ett strykjärn. Det är minusgrader och iskall snålblåst i Göteborgs hamn, och de vita dukarna som ska strykas inför ambassadörens besök ombord förblir skrynkliga.

– Vi var nyligen i Norge, uppe vid polcirkeln, och det var varmare där tack vare havsströmmarna, säger kapten Nicolas Guiraud.

Amiral Ronarc’h är 122 meter lång och har normalt en besättning på 111 personer, men under den fem månader långa jungfruresan är de något fler. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Den 122 meter långa, splitternya Amiral Ronarc’h är ute på sin ”shakedown”, en längre jungfruresa där alla system ska testas innan fartyget kan bli operativt i det franska försvaret. Men besöket i Göteborg är ingen artighetsvisit.

Ministern: Beslut under våren

Sedan 2021 har Försvarets materielverk, FMV, jobbat med att upphandla nya större ytstridsfartyg och nu är man inne på slutspurten.

– Vi hoppas kunna fatta ett beslut under våren och vi är i dialog med Frankrike, Storbritannien och Spanien, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TT.

Kapten Nicolas Guiraud visar drönarrummet ombord på Amiral Ronarc´h. Foto: Adam Ihse/TT

Han trycker särskilt på att Sverige behöver stärka sitt luftförsvar.

– Genom att upphandla luftvärnsfregatter får vi ett bättre skydd för Sverige kopplat till inkommande ballistiska robotar eller kryssningsrobotar.

Fregatterna, som ska bli fyra till antalet, blir betydligt större än de 70 meter långa Visbykorvetterna som för närvarande är Sveriges största ytstridsfartyg. Fregatterna kommer därmed kunna hålla sig längre ut till havs och kan med egna luftvärnsrobotar skydda ett större område, inte bara det egna fartyget. De blir dessutom bättre på ubåtsjakt eftersom de kan ha en helikopter ombord.

Guillaume Weisrock, försäljningsansvarig på Naval Group. Foto: Adam Ihse/TT

40-60 miljarder kronor

Prislappen är än så länge okänd, men Johan Granlund på Försvarshögskolan uppskattar att affären kan landa på mellan 40 och 60 miljarder kronor.

Franska Naval Group är med sin FDI-fregatt en av anbudsgivarna. Guillaume Weisrock, försäljningsansvarig på företaget, säger att Grekland redan beställt fyra och att Frankrike har totalt fem egna på gång.

En FDI-fregatt kan utrustas med 32 robotar av typen Aster 30.

Frankrike, Spanien och Storbritannien är några länder som vill sälja fregatter till Sverige med leverans från 2030. Foto: Anders Humlebo/TT

– Aster 30 är ett krav från FMV när de ska välja nästa generations fregatt, säger Weisrock.

FMV vill att den första fregatten ska kunna levereras redan 2030.

Även Spanien har gjort en charmoffensiv med sitt Natoflaggskepp Almirante Juan de Borbón. Fregatten, som tillverkas av spanska Navantia, var på besök i Stockholm i slutet av januari.

Men det är inte ett sådant fartyg utan ett ännu nyare, av modellen Alfa 4 000, som erbjuds Sverige.

– Vi kan leverera två skepp 2030 och två till 2031. Vår huvudsakliga kapacitet är luftförsvar, men också ubåtsjakt. Vi har erfarenhet av att bygga skepp för de här vattnen, sade Juan de la Cueva, kommersiell chef på Navantia, till Dagens Nyheter i samband med besöket.

Experten: ”Ungefär samma”

Men när det kommer till kritan är det ingen större skillnad på de olika fartygen, menar Johan Granlund på Försvarshögskolan.

– De är av ungefär samma storlek och har ungefär samma kompetens, säger han.

Det som skiljer dem åt är i stället hur långt utvecklingen och tillverkningen kommit.

– Det franska erbjudandet finns färdigt. Det brittiska förslaget sjösätter man den första av om ungefär ett år, eller i höst, tror jag. Och det spanska alternativet finns överhuvudtaget inte, det är fortfarande en design, säger Johan Granlund.

Men det är inte alltid så enkelt. Affärer av den magnituden rymmer ofta politiska aspekter som kan påverka det slutgiltiga priset.

– Man köper inte bara system, man köper vänskap kan man säga, säger Johan Granlund och fortsätter:

– Det har varit väldigt mycket samtal mellan den svenska försvarsledningen och regeringen med Frankrike och med Storbritannien, men inte alls på samma nivå med Spanien. Det är intressant.

Ambassadören vill se partnerskap

I farleden utanför Göteborgs hamn möts ett containerfartyg och en Stena Line-färja. Ett stenkast bort visar kapten Nicolas Guiraud upp vapensystemen ombord på Amiral Ronarc’h.

På kommandobryggan talar Frankrikes ambassadör Thierry Carlier länge om just vänskapen och samarbetet mellan Frankrike och Sverige.

– I det nuvarande geopolitiska läget är det av största vikt att vi har självständiga försvarsindustrier och att vi blir mer autonoma gentemot USA, säger han.

De nya svenska fregatterna

Den första svenska fregatten kommer att få namnet HMS Luleå, vilket innebär att hela klassen kommer att benämnas Luleåklassen. De övriga döps efter tre andra kuststäder: HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKapten Nicolas Guiraud visar upp den franska fregatten Amiral Ronarc'h tillverkad av Naval Group – en av anbudsgivarna i kapplöpningen om att få tillverka Sveriges nya fregatter. Foto: Adam Ihse/TT
Kapten Nicolas Guiraud visar upp den franska fregatten Amiral Ronarc'h tillverkad av Naval Group – en av anbudsgivarna i kapplöpningen om att få tillverka Sveriges nya fregatter. Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes

Kapplöpning om svenska krigsfartyg

Alice Nordevik/TT

Ett köp på upp emot 60 miljarder kronor står på spel och kapplöpningen är i gång. När franska och spanska krigsfartyg besöker Sverige är det med ett tydligt mål: Att ro hem kontraktet för fyra svenska fregatter.

– Att köpa fyra så stora fartyg till den här kostnaden, det är enormt, säger Johan Granlund, lärare vid Försvarshögskolan.

I helikopterhangaren på fregatten Amiral Ronarc’h står två franska sjömän och värmer händerna på ett strykjärn. Det är minusgrader och iskall snålblåst i Göteborgs hamn, och de vita dukarna som ska strykas inför ambassadörens besök ombord förblir skrynkliga.

– Vi var nyligen i Norge, uppe vid polcirkeln, och det var varmare där tack vare havsströmmarna, säger kapten Nicolas Guiraud.

Amiral Ronarc’h är 122 meter lång och har normalt en besättning på 111 personer, men under den fem månader långa jungfruresan är de något fler. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Den 122 meter långa, splitternya Amiral Ronarc’h är ute på sin ”shakedown”, en längre jungfruresa där alla system ska testas innan fartyget kan bli operativt i det franska försvaret. Men besöket i Göteborg är ingen artighetsvisit.

Ministern: Beslut under våren

Sedan 2021 har Försvarets materielverk, FMV, jobbat med att upphandla nya större ytstridsfartyg och nu är man inne på slutspurten.

– Vi hoppas kunna fatta ett beslut under våren och vi är i dialog med Frankrike, Storbritannien och Spanien, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TT.

Kapten Nicolas Guiraud visar drönarrummet ombord på Amiral Ronarc´h. Foto: Adam Ihse/TT

Han trycker särskilt på att Sverige behöver stärka sitt luftförsvar.

– Genom att upphandla luftvärnsfregatter får vi ett bättre skydd för Sverige kopplat till inkommande ballistiska robotar eller kryssningsrobotar.

Fregatterna, som ska bli fyra till antalet, blir betydligt större än de 70 meter långa Visbykorvetterna som för närvarande är Sveriges största ytstridsfartyg. Fregatterna kommer därmed kunna hålla sig längre ut till havs och kan med egna luftvärnsrobotar skydda ett större område, inte bara det egna fartyget. De blir dessutom bättre på ubåtsjakt eftersom de kan ha en helikopter ombord.

Guillaume Weisrock, försäljningsansvarig på Naval Group. Foto: Adam Ihse/TT

40-60 miljarder kronor

Prislappen är än så länge okänd, men Johan Granlund på Försvarshögskolan uppskattar att affären kan landa på mellan 40 och 60 miljarder kronor.

Franska Naval Group är med sin FDI-fregatt en av anbudsgivarna. Guillaume Weisrock, försäljningsansvarig på företaget, säger att Grekland redan beställt fyra och att Frankrike har totalt fem egna på gång.

En FDI-fregatt kan utrustas med 32 robotar av typen Aster 30.

Frankrike, Spanien och Storbritannien är några länder som vill sälja fregatter till Sverige med leverans från 2030. Foto: Anders Humlebo/TT

– Aster 30 är ett krav från FMV när de ska välja nästa generations fregatt, säger Weisrock.

FMV vill att den första fregatten ska kunna levereras redan 2030.

Även Spanien har gjort en charmoffensiv med sitt Natoflaggskepp Almirante Juan de Borbón. Fregatten, som tillverkas av spanska Navantia, var på besök i Stockholm i slutet av januari.

Men det är inte ett sådant fartyg utan ett ännu nyare, av modellen Alfa 4 000, som erbjuds Sverige.

– Vi kan leverera två skepp 2030 och två till 2031. Vår huvudsakliga kapacitet är luftförsvar, men också ubåtsjakt. Vi har erfarenhet av att bygga skepp för de här vattnen, sade Juan de la Cueva, kommersiell chef på Navantia, till Dagens Nyheter i samband med besöket.

Experten: ”Ungefär samma”

Men när det kommer till kritan är det ingen större skillnad på de olika fartygen, menar Johan Granlund på Försvarshögskolan.

– De är av ungefär samma storlek och har ungefär samma kompetens, säger han.

Det som skiljer dem åt är i stället hur långt utvecklingen och tillverkningen kommit.

– Det franska erbjudandet finns färdigt. Det brittiska förslaget sjösätter man den första av om ungefär ett år, eller i höst, tror jag. Och det spanska alternativet finns överhuvudtaget inte, det är fortfarande en design, säger Johan Granlund.

Men det är inte alltid så enkelt. Affärer av den magnituden rymmer ofta politiska aspekter som kan påverka det slutgiltiga priset.

– Man köper inte bara system, man köper vänskap kan man säga, säger Johan Granlund och fortsätter:

– Det har varit väldigt mycket samtal mellan den svenska försvarsledningen och regeringen med Frankrike och med Storbritannien, men inte alls på samma nivå med Spanien. Det är intressant.

Ambassadören vill se partnerskap

I farleden utanför Göteborgs hamn möts ett containerfartyg och en Stena Line-färja. Ett stenkast bort visar kapten Nicolas Guiraud upp vapensystemen ombord på Amiral Ronarc’h.

På kommandobryggan talar Frankrikes ambassadör Thierry Carlier länge om just vänskapen och samarbetet mellan Frankrike och Sverige.

– I det nuvarande geopolitiska läget är det av största vikt att vi har självständiga försvarsindustrier och att vi blir mer autonoma gentemot USA, säger han.

De nya svenska fregatterna

Den första svenska fregatten kommer att få namnet HMS Luleå, vilket innebär att hela klassen kommer att benämnas Luleåklassen. De övriga döps efter tre andra kuststäder: HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026