De snurrande rotorbladen på sina piedestaler berövar oss landskapsbilden. Vem har rätt att monopolisera den visuella allemansrätten? Det behövs ett nationellt uppvaknande som sätter rimliga gränser för vindkraftsetableringar. Vi behöver en ny Tage Erlander som förde nära samtal med forskare om Sveriges framtida fossilfria energipolitik, skriver Harry Frank, tidigare forskningschef för ABB Sverige.
Vi återkommer ständigt till två grundproblem, det ena handlar om att försöka förstå varför vi satsar på vindkraft. Det andra handlar om vad vi kan göra i stället. I våra försök att förstå måste vi veta vad som rör sig i våra politikers huvuden. Hur ska vi kunna påverka politikerna så att den ohämmade skövlingen av vår natur upphör? En väg är att hela tiden lägga fram fakta, vilket tyvärr kräver enormt tålamod. I dag ges massivt stöd för att rädda vindkraften undan ett sammanbrott och det gigantiska och smärtsamma uppvaknandet verkar ta lång tid. När ska politikerna inse att vindkraftssatsningar bland annat leder till ett gasberoende? Hur ska vi få tillbaka en Tage Erlander och hans nära samtal med forskare om Sveriges framtida fossilfria energipolitik?
Vi behöver ett nationellt uppvaknande som sätter rimliga gränser för exploatörernas framfart med vindkraftinstallationer. Kortsiktiga vinstintressen och arbetstillfällen i några år får inte gå före kommande generationers rätt till en siktfri och bullerfri miljö. Det är av största vikt att etableringar av vindkraft baseras på kunskap om varför, öppenhet med sakfrågorna, inflytande och rättssäkerhet både för den som vill starta vindbruk och andra berörda, och att etablering av vindkraftverk förutsätter att berörda markägare samtycker. Dagens alltför många okunniga politiker satsar miljarder kronor på helt meningslös intermittent elproduktion med vindsnurror. Okunskapen ligger bland annat i att man inte förstår att vi inte minskar några utsläpp i Sverige, men förstör miljön med öppna landskap, hotar djurlivet och nattsömnen och driver upp nätavgifter på marknaden samt minskar värdet på fastigheter.
Varför sker vindkraftens obegränsade skövling av vår natur? Är våra politiker verkligen så okunniga eller är det taktiska skäl om marginalväljare som styr? Bygger det på att marginalväljare inte heller har kunskap i ämnet? Hur kan det komma sig att oanade opinionsstormar kan mobiliseras bara för att hindra en trädfällning? Före alla tjänstemäns nitiska tolkning av en regerings föresatser måste det finnas en demokratisk lyhördhet och respekt för den enskilda individens åsikter. Det blir förödande om ansvariga och beslutsfattare inte lyssnar (vindkraften hörs dock) eller inte ens bryr sig. Vem har rätt att stjäla horisonten? De snurrande rotorbladen på sina piedestaler berövar oss landskapsbilden. Vem har rätt att monopolisera den visuella allemansrätten?
Har vi fakta nog för att kunna bemöta vindkraftens ohämmade utbredning i Sverige?
Låt oss därför visa hur det faktiskt ligger till – i den verkliga världen. Alla säger att Jeppe super men ingen frågar varför. Alla säger att vindkraft är bra men ingen frågar varför. Vinden är en förnybar utsläppsfri energikälla. Den kan, som komplement till basproduktionen av el (vattenkraft, kärnkraft och värmekraft), spela en roll i den framtida svenska elförsörjningen. En huvudfråga är hur övriga delar av det svenska och nordiska elsystemet påverkas och kan anpassas till en snabb och kraftig ökning av vindkraftsandelar i energimixen, även sett i relation till en genom effektiviseringar minskad total energiproduktion/användning. Vilken är den optimala geografiska placeringen av de nya vindkraftverken? Kan ledningsnäten ta emot den producerade kraften och vilka förberedelser och infrastrukturutbyggnader krävs för att distribuera vindkraftselen till användarna? Vindkraftens bortfall när det är vindstilla behöver ersättas/balanseras med reservkraft. Krävs då nya reservkraftverk eller kommer vindkraften att kunna lagras? I vilken utsträckning kan vind- och vattenkraften samköras?
Vinden är en intermittent (oregelbunden) energikälla som genererar energi när det blåser. På årsbasis brukar man räkna med att ett vindkraftverk levererar energi som motsvarar full effekt under 1 750–3 500 timmar (av årets 8 760 timmar).
Elproduktionen i utvecklade länder sker i dag genom samverkande kraftkällor som delas in i baskraft (till exempel kärnkraft, vattenkraft, kol-, gas- och oljekraft), reglerkraft (från vattenkraftverk, kraftvärmeverk, kolkraftverk, gaskraftverk) samt intermittenta kraftkällor (sol, vind, våg). I vissa länder, som har förhållandevis mycket vindkraft (exempelvis Danmark och Tyskland), sker en stor del av baskraftproduktionen i kol- och gaskraftverk, som också används till reglering av vindkraften. Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med så kallad reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Reglerförmågan i Sverige begränsas bland annat genom olika vattendomar som avser maximala och minimala vattenmagasinsnivåer samt maximala flödesförändringar. Alternativen är då att bygga ut vattenkraften eller att reglera med kraftvärmeverk eller att installera gaskraft.
Vid en kraftig utbyggnad av svensk vindkraft kommer det, förutom ökad reglerkraft, att krävas en kostsam utbyggnad av elnätet. Vindkraftverken påverkar miljön och orsakar buller. Förutom den visuella påverkan av miljön kan djurlivet påverkas, framför allt fågellivet. Fåglar och fladdermöss dör i kollisioner med rotorbladen; speciellt vid motvind, dimma och dålig sikt ökar dödligheten. Har vi fakta nog för att kunna bemöta vindkraftens ohämmade utbredning i Sverige?
Utgående från de politiska målen skulle rätta vägen för Sverige vara att minska den totala energianvändningen genom att energieffektivisera. Vi får enligt EU:s ramverk bara räkna med den minskning av växthusgasutsläpp som sker inom landet. Att till exempel exportera vindkraft till Polen innebär bara att Polen får tillgodogöra sig de minskade utsläppen, trots att elen alltså är producerad och subventionerad i Sverige. Utsläppsmålen ska uteslutande uppnås genom inhemska åtgärder. Att subventionera elexport till utlandet blir bakvänt och gynnar inte Sverige.
Harry Frank
Tidigare forskningschef för ABB Sverige
