Personer som lider av utbrändhet uppvisar mätbara förändringar i hjärnan. Bland annat ses nedsatt aktivitet i pannloberna och förändrad reglering av stresshormonet kortisol, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Utbrändhet eller utmattningssyndrom är ett tillstånd som kan uppstå när vi utsatts för långvarig stress utan tid för återhämtning. Stress påverkar samspelet mellan hjärnan och binjurarna, som tillverkar stresshormonet kortisol.
Både psykiska och fysiska symtom uppträder, bland annat i form av värk i axlar, nacke och rygg, ångest, trötthet, sömnproblem, försämrat minne och koncentrationsproblem.
Agneta Sandström är psykolog på Stroke- och hjärnskadeavdelningen i Östersund och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. I sitt arbete har hon sett att vissa personlighetsdrag ger en ökad benägenhet att drabbas av psykiska sjukdomar och de sårbarhetsfunktioner som kan förklara insjuknandet i utmattningssyndrom.
Gemensamt för personer som har en ökad sårbarhet att drabbas av utmattningssyndrom är en ängslighet, rigiditet, pessimism och låg självkänsla som driver dem att vara duktiga. Med tiden kan dessa höga krav att vara ambitiösa, perfekta och överpresterande leda till utbrändhet.
Hjärnaktiviteten mättes
Umeåforskaren studerade tre olika grupper; patienter som lider av depression, patienter med utmattningsdepression och en kontrollgrupp med friska personer.
Med hjälp av neuropsykologiska test undersökte hon de kognitiva problem som patienter med utmattningssyndrom beskriver.
Personerna fick också utföra arbetsminnestester medan de låg i en funktionell magnetkamera. Mätningarna av hjärnans aktivitetsmönster hos dem med utmattningssyndrom uppvisade en försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt nedsatt hjärnaktivitet i delar av pannloberna. Även regleringen av stresshormonet kortisol påverkades med förändrad känslighet i hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, den så kallade stressaxeln, förklarar Agneta Sandström.
Ta itu med känslorna för att läka
Hon tror att det går att återställa hjärnans plasticitet och att bli frisk från utmattningsdepression men att symtomen och känsligheten kan bestå och sedan återkomma när personerna upplever stressade situationer.
– Det tar tid för hjärnan att läka. Stress kommer från emotioner och man måste ta itu med känslorna, säger Agneta Sandström
Hon tror att kognitiv beteendeterapi kan vara till hjälp för den drabbade men att läkemedel, så kallade SSRI-preparat har en begränsad effekt. De har inte samma effekt som på deprimerade.
Djupsömn läker
– Sömn är bästa rehabiliteringen. Djupsömn läker, tillägger hon.
Kan utmattningssyndrom leda till för tidig demens?
-Det här behöver man verkligen titta mer på, det krävs forskning, fastslår hon.
För den som är sjuk är det viktigt att ta sig tid att bli frisk, det går inte att skynda på. Det gäller att luta sig tillbaka och lita på biologin, sammanfattar Agneta Sandström.
