Antagningen till Sveriges polisutbildningar brister, anser Riksrevisionen. Lämpliga poliser riskerar att kuggas, olämpliga kan bli antagna och kvinnor och invandrare riskerar att sållas bort.
– Vi anser att det är mycket allvarligt. Polisyrket innebär stora befogenheter, så det är väldigt viktigt att det är rätt personer som påbörjar polisutbildningen, säger Linda Jönsson, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Ett grundproblem är enligt Riksrevisionen att polisen inte har gjort en ordentlig analys av vilka egenskaper en polis bör ha.
Antagningen sköts i dag av Plikt- och prövningsverket, som använder ungefär samma process som för officersprogrammet. Det är inte nödvändigtvis rätt för poliser, anser Riksrevisionen.
– Konsekvensen av att inte ha en arbetsanalys som är anpassad för polisyrket innebär en ökad risk för att personer som är lämpade sorteras ut eller underkänns i antagningsprocessen på oklara grunder, säger Linda Jönsson.
Missgynnar vissa grupper
Polisen håller med i vissa delar av Riksrevisionens slutsatser, men inte andra. I ett svar skriver de att rapporten överdriver betydelsen av att ha en analys av vad som krävs av den sökande för att vara lämplig. Urvalsprocessen vilar redan i dag på en "omfattande empirisk grund", skriver de.
Myndigheten kritiserar bland annat att prövande måste bli godkända i varje test för att komma vidare. I stället förordar man en sammanvägning av testerna.
Ett uttalat regeringsmål är att få större mångfald inom poliskåren, men några av de nuvarande proven anses missgynna vissa grupper.
Var femte kvinnlig sökande klarar inte styrketestet, som går ut på att lyfta en skivstång från marken upp till hakan. I andra nordiska länder – där man i stället testar styrka med andra övningar – presterar kvinnor betydligt bättre, enligt rapporten.
Ålderdomligt språk?
Polisen tycker att slutsatsen är olycklig.
"Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan", säger Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen i en presskommentar.
Mer än var tredje sökande med utländsk bakgrund underkänns i begåvningstestet – även om de inte har sämre betyg eller resultat från högskoleprov.
– Det kan vara så att det är ett ålderdomligt språk, så att man inte förstår orden då de inte används i dagsläget, säger Linda Jönsson.
Ett annat problem är att de psykologer som intervjuar kandidater inte kan dela information till polisen på grund av sekretess, vilket försvårar bedömningen. Även frånvaron av språktest kritiseras av Riksrevisionen.
