loadingBelgiens premiärminister Bart De Wever, fotograferad vid ankomsten till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Belgiens premiärminister Bart De Wever, fotograferad vid ankomsten till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes

Belgien sinkar förslag om ryska miljarder

Wiktor Nummelin och Tina Magnergård Bjers/TT

EU ska ta fram förslag på hur Ukraina ska stöttas ekonomiskt de närmaste åren – men i uppdraget nämns inte specifikt användande av frysta ryska miljarder. Beskedet kommer efter en hätsk toppmötesdiskussion, präglad av belgiskt motstånd.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ger en positiv bild av uppgörelsen från EU-toppmötet i Bryssel.

– I dag har ett viktigt beslut tagits om att säkra Ukrainas finansieringsbehov framåt och det är också moraliskt viktigt: att se till att Ryssland är med och betalar för den skada och det lidande man orsakat i Ukraina, säger Rosencrantz, som på en svensk pressträff vikarierar för statsminister Ulf Kristersson (M) som är förkyld och har tappat rösten.

EU-kommissionen ska nu ”så fort som möjligt” arbeta fram förslag som EU-länderna kan ta ställning till. Det lär dock fortsatt krävas ingående diskussioner innan alla är överens.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kramar om statsminister Ulf Kristersson inne på EU-toppmötet i Bryssel. Foto: Yves Herman/AP/TT

Oro för skadestånd

Före mötet talades främst om att frysta ryska statstillgångar på mångmiljardbelopp kan utgöra säkerhet för omfattande och förmånliga lån till Ukraina – en strategi som flera stora EU-länder inklusive Sverige ställde sig bakom.

Men i det formella uttalandet från EU-toppmötet ber man enbart EU-kommissionen om ”alternativ för ekonomiskt stöd baserat på en uppskattning av Ukrainas behov” – en betydligt bredare och mer ospecifik formulering än vad som föreslogs från början.

– Vi är överens om vad som ska göras, vi måste jobba på hur det ska ske... Men fokus ligger på de frysta tillgångarna, betonar ändå EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efteråt.

Motståndet kommer framför allt från Belgien, där merparten av de frysta ryska pengarna i Europa finns, hos finansinstitutet Euroclear.

Premiärminister Bart De Wever är orolig för att hans land ska drabbas av ryska skadeståndskrav, om pengarna används som säkerhet för lånen till Ukraina. Han kräver bland annat att EU-länderna delar på risken och att även frysta statstillgångar i andra länder ska användas.

Enda lösningen?

Rosencrantz tolkar det som att Belgien och andra tveksamma nu ändå accepterar att EU-kommissionen tar fram förslag.

– Jag tror att man till slut insåg att det finns ett brett och starkt stöd för detta. Och, som sagt, det är ju ett steg på vägen för att sedan återkomma till frågan mer i detalj, konstaterar hon.

– Det här är den lösning som finns på bordet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som deltog i en del av toppmötet, välkomnar för sin del EU-ledarnas löften om att ”hantera” Ukrainas ekonomiska behov de närmaste två åren.

”Ett viktigt enigt beslut”, skriver Zelenskyj på X.

EU-toppmötet i Bryssel

De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer höll under torsdagen höstens första ordinarie toppmöte i Bryssel. Mötet fattade i vanlig ordning inga formella beslut, utan ger främst vägledning till EU-kommissionen.

På dagordningen stod inledningsvis möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och därefter en intern diskussion om stödet till Ukraina.

Under lunchen diskuterades försvar och säkerhet, följt av samtal om konkurrenskraft, regelförenklingar och klimatfrågor, en arbetsmiddag om euro-frågor och avslutningsvis diskussion om migration och läget i Mellanöstern.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBelgiens premiärminister Bart De Wever, fotograferad vid ankomsten till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Belgiens premiärminister Bart De Wever, fotograferad vid ankomsten till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes

Belgien sinkar förslag om ryska miljarder

Wiktor Nummelin och Tina Magnergård Bjers/TT

EU ska ta fram förslag på hur Ukraina ska stöttas ekonomiskt de närmaste åren – men i uppdraget nämns inte specifikt användande av frysta ryska miljarder. Beskedet kommer efter en hätsk toppmötesdiskussion, präglad av belgiskt motstånd.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ger en positiv bild av uppgörelsen från EU-toppmötet i Bryssel.

– I dag har ett viktigt beslut tagits om att säkra Ukrainas finansieringsbehov framåt och det är också moraliskt viktigt: att se till att Ryssland är med och betalar för den skada och det lidande man orsakat i Ukraina, säger Rosencrantz, som på en svensk pressträff vikarierar för statsminister Ulf Kristersson (M) som är förkyld och har tappat rösten.

EU-kommissionen ska nu ”så fort som möjligt” arbeta fram förslag som EU-länderna kan ta ställning till. Det lär dock fortsatt krävas ingående diskussioner innan alla är överens.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kramar om statsminister Ulf Kristersson inne på EU-toppmötet i Bryssel. Foto: Yves Herman/AP/TT

Oro för skadestånd

Före mötet talades främst om att frysta ryska statstillgångar på mångmiljardbelopp kan utgöra säkerhet för omfattande och förmånliga lån till Ukraina – en strategi som flera stora EU-länder inklusive Sverige ställde sig bakom.

Men i det formella uttalandet från EU-toppmötet ber man enbart EU-kommissionen om ”alternativ för ekonomiskt stöd baserat på en uppskattning av Ukrainas behov” – en betydligt bredare och mer ospecifik formulering än vad som föreslogs från början.

– Vi är överens om vad som ska göras, vi måste jobba på hur det ska ske... Men fokus ligger på de frysta tillgångarna, betonar ändå EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efteråt.

Motståndet kommer framför allt från Belgien, där merparten av de frysta ryska pengarna i Europa finns, hos finansinstitutet Euroclear.

Premiärminister Bart De Wever är orolig för att hans land ska drabbas av ryska skadeståndskrav, om pengarna används som säkerhet för lånen till Ukraina. Han kräver bland annat att EU-länderna delar på risken och att även frysta statstillgångar i andra länder ska användas.

Enda lösningen?

Rosencrantz tolkar det som att Belgien och andra tveksamma nu ändå accepterar att EU-kommissionen tar fram förslag.

– Jag tror att man till slut insåg att det finns ett brett och starkt stöd för detta. Och, som sagt, det är ju ett steg på vägen för att sedan återkomma till frågan mer i detalj, konstaterar hon.

– Det här är den lösning som finns på bordet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som deltog i en del av toppmötet, välkomnar för sin del EU-ledarnas löften om att ”hantera” Ukrainas ekonomiska behov de närmaste två åren.

”Ett viktigt enigt beslut”, skriver Zelenskyj på X.

EU-toppmötet i Bryssel

De 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer höll under torsdagen höstens första ordinarie toppmöte i Bryssel. Mötet fattade i vanlig ordning inga formella beslut, utan ger främst vägledning till EU-kommissionen.

På dagordningen stod inledningsvis möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och därefter en intern diskussion om stödet till Ukraina.

Under lunchen diskuterades försvar och säkerhet, följt av samtal om konkurrenskraft, regelförenklingar och klimatfrågor, en arbetsmiddag om euro-frågor och avslutningsvis diskussion om migration och läget i Mellanöstern.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025