Systemet med lärarlegitimation infördes 2011 med hopp om fler behöriga lärare. Men det nya systemet har misslyckats med att stoppa olämpliga personer från att undervisa, visar en granskning från Riksrevisionen.

Syftet med införandet av lärarlegitimation var att bland annat att höja kvaliteten på lärarkåren, öka rättssäkerheten för eleverna samt öka läraryrkets attraktivitet.

14 år senare konstateras det dock att "Riksrevisionen finner inga indikationer på att dessa ambitioner är nådda".

Antalet lärare med pedagogisk högskoleexamen har legat kvar på samma nivå som tidigare samtidigt som många undervisar i ämnen de inte är behöriga i.

Det beror till viss del på att lärarbristen blivit större än förväntat. Regeringen har försökt lösa bristen genom undantag på legitimationskrav, men det har i sin tur lett till låg andel behöriga lärare inom vissa verksamheter.

Granskningen visar även att legitimerade lärare kunnat jobba kvar trots att de nyligen dömts för grova brott.

"Systemet är inte tillräckligt väl utformat för att förhindra att olämpliga lärare arbetar i skolan. Bristerna finns både i lagstiftningen och i myndigheternas ansvar och befogenheter", säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen föreslår nu bland annat att regelbundet utvärdera undantag från legitimationskravet och utöka registerkontrollen av personal inom skolväsendet.