Högskoleprovet är inget träffsäkert sätt att vaska fram de bästa blivande civilingenjörerna. Låt därför universiteten och högskolorna krympa gruppen som antas den vägen, föreslår Sveriges Ingenjörer.
Ett bra resultat på högskoleprovet (HP) ökar chanserna att komma in på en populär utbildning. Det vet de omkring 100 000 personer som viker dagen åt att skriva det.
Men provet mäter inte de kunskaper som krävs för att klara en krävande ingenjörsutbildning. Matematiken som testas är på för basal nivå, enligt Sveriges Ingenjörer.
Presterar sämre
I en ny rapport pekar fackförbundet på att HP tycks fungera som urval till de treåriga ingenjörsprogrammen. Men på de femåriga civilingenjörsprogrammen märks att de studenter som antagits på basis av sitt HP-resultat presterar sämre än de som antagits på betygsresultat.
– Vi skulle få en bättre genomströmning om man tog in fler på betyg och gärna också via ett anpassat prov, säger Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs.
I dag är det bara ungefär hälften av alla ingenjörsstudenter som tar examen.
– Man ska inte blunda för att vissa får ett drömjobb när de har någon termin kvar. Men vi vet också att det är en stor del som försvinner redan första året. Ofta är det matematiken som är för tuff, säger Johan Kreicbergs.
Sveriges Ingenjörers uppmaning till regeringen är att lätta på reglerna som säger att en tredjedel av studieplatserna ska besättas på basis av HP-resultat.
Nit och flit
Chalmers tekniska högskola har redan krympt HP-gruppen, just med syfte att anta dem med bäst förutsättningar. Som stiftelsedriven har Chalmers större frihet än de statliga universiteten att göra sådana justeringar.
– Skillnaderna i prestation var så markanta att vi kände att vi behövde agera, säger Mattias Bingerud, rådgivare i Chalmers rektorsstab.
Han pekar på att höga betyg också indikerar uthållighet.
– Ska man lyckas med en väldigt krävande högre utbildning måste man ha förmåga till nit och flit, alltså att lägga tid på att traggla sig igenom saker.
Sveriges Ingenjörers och Chalmers invändningar mot högskoleprovet stöds av Riksrevisionen som i en granskning har pekat på att fler studenter sannolikt skulle fullfölja utbildningen till civilingenjör, jurist eller läkare om en mindre andel antogs i HP-urvalet.
Däremot har inga röster höjts för att helt slopa högskoleprovet som urval till särskilt krävande utbildningar – möjligheten till en andra chans ser ut att ha brett stöd.
