Om Belgien ska stötta EU:s finansieringsmodell för Ukraina – där ryska miljardbelopp som frysts i Bryssel används som säkerhet – måste andra länder som sitter på liknande pengar göra detsamma, hävdar landets premiärminister. Ryska tillgångar har frysts i minst nio länder, varav fyra i EU.
– Vi vet att det finns omfattande summor ryska pengar i andra länder, som varit tysta om det här, hävdar Belgiens premiärminister Bart De Wever på det pågående EU-toppmötet.
– Om vi agerar, måste alla agera tillsammans. Så ser den europeiska solidariteten ut.
Det är väl känt att Belgien sitter på den stora merparten, runt 2 000 miljarder svenska kronor, av de tillgångar som frysts med hänvisning till Rysslands anfallskrig i Ukraina. Tillgångarna finns hos finansinstitutet Euroclear i Bryssel.
Men utöver dessa har motsvarande 309 miljarder kronor frysts i Japan, drygt 290 miljarder kronor i Storbritannien och 210 miljarder kronor i Frankrike. Mindre summor har också frusits i Kanada, Luxemburg, Schweiz, USA och Tyskland, enligt en granskning som gjorts av EU-parlamentets forskningstjänst, och även återges av Politico.
Totalt har motsvarande 3 150 miljarder kronor i ryska tillgångar frysts globalt.
Det finns dock motstridiga uppgifter. Belgiska företrädare hävdar att sex EU-länder sitter på statliga ryska tillgångar, inte fyra som i EU-parlamentets granskning.
Bart De Wevers tvekan inför idén att EU använder frysta tillgångar som säkerhet för räntefria lån till Ukraina bygger på en rädsla för framtida ryska skadeståndskrav. Han har även framhållit att euron skulle kunna hotas som global reservvaluta.
