Utrikes

EU går vidare med planerna på ”drönarvägg”

Victoria Friedman
loadingMilitär drönare under Nato-övningen Iron Defender 25 
i Now Dęba, Polen.
Foto: Omar Marques/Getty Images
Militär drönare under Nato-övningen Iron Defender 25 i Now Dęba, Polen. Foto: Omar Marques/Getty Images

EU-kommissionen presenterade den 16 oktober en försvarsplan som syftar till att stärka kontinenten mot yttre hot fram till 2030. Den inkluderar skapandet av en så kallad drönarvägg, formellt European Drone Defense Initiative.

Åtgärden följer på en serie drönar- och flygplansintrång i europeiskt luftrum – som Ryssland misstänks ligga bakom men förnekar – samtidigt som kriget i Ukraina går in på sitt tredje år.

Projekten är fortfarande i förslagsfasen, och medlemsstaterna har fram till slutet av året på sig att besluta om de vill förbinda sig till strategin.

Kommissionens plan

EU-kommissionens plan är att det europeiska drönarförsvaret bör ha en initial kapacitet i slutet av 2026 och vara fullt fungerande i slutet av 2027.

Hur systemet kommer att se ut beror till stor del på de enskilda länderna som är involverade.

Kommissionen betonar att även om kapaciteten för att bekämpa drönare bör vara ”fullt interoperabel och sammankopplad mellan medlemsstaterna” och kunna säkra kritisk infrastruktur med Nato, kommer de europeiska länderna att ansvara för att definiera sina egna mål.

Drönarväggsprojektet, som formellt kallas European Drone Defense Initiative, är ett av fyra flaggskeppsprojekt inom säkerhetsområdet – tillsammans med Eastern Flank Watch, European Air Shield och European Space Shield – som tillsammans utgör EU:s omfattande försvarsinsats.

Nätverket är avsett att fungera i nära samarbete med Nato.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Utrikes

EU går vidare med planerna på ”drönarvägg”

Victoria Friedman
loadingMilitär drönare under Nato-övningen Iron Defender 25 
i Now Dęba, Polen.
Foto: Omar Marques/Getty Images
Militär drönare under Nato-övningen Iron Defender 25 i Now Dęba, Polen. Foto: Omar Marques/Getty Images

EU-kommissionen presenterade den 16 oktober en försvarsplan som syftar till att stärka kontinenten mot yttre hot fram till 2030. Den inkluderar skapandet av en så kallad drönarvägg, formellt European Drone Defense Initiative.

Åtgärden följer på en serie drönar- och flygplansintrång i europeiskt luftrum – som Ryssland misstänks ligga bakom men förnekar – samtidigt som kriget i Ukraina går in på sitt tredje år.

Projekten är fortfarande i förslagsfasen, och medlemsstaterna har fram till slutet av året på sig att besluta om de vill förbinda sig till strategin.

Kommissionens plan

EU-kommissionens plan är att det europeiska drönarförsvaret bör ha en initial kapacitet i slutet av 2026 och vara fullt fungerande i slutet av 2027.

Hur systemet kommer att se ut beror till stor del på de enskilda länderna som är involverade.

Kommissionen betonar att även om kapaciteten för att bekämpa drönare bör vara ”fullt interoperabel och sammankopplad mellan medlemsstaterna” och kunna säkra kritisk infrastruktur med Nato, kommer de europeiska länderna att ansvara för att definiera sina egna mål.

Drönarväggsprojektet, som formellt kallas European Drone Defense Initiative, är ett av fyra flaggskeppsprojekt inom säkerhetsområdet – tillsammans med Eastern Flank Watch, European Air Shield och European Space Shield – som tillsammans utgör EU:s omfattande försvarsinsats.

Nätverket är avsett att fungera i nära samarbete med Nato.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025