Vad vore julen utan sång, musik, lek och film? Dröj vid tanken – ta bort julmusik, sällskapsspel och Kalle Ankas jul – ganska trist – kort sagt grått.
När mörka november övergår i första advent vallfärdar många till kyrkan för att få uppleva sång och musik i skenet av stearinljus. Konserter och framträdanden har förberetts under hösten, och kördeltagare i olika åldrar sluter upp för att runt om i Sverige bjuda på skönklingande traditioner. Det slår an en sträng inuti, som väcker känslan av förväntan, högtidlighet och pirr i magen. Julen är en höjdpunkt under året – en kulturupplevelse av rang – som må ha sina baksidor, men som få vill vara utan.
Kulturens hjältar under december är musiklärare och kantorer, som när de inte tillbringar tiden på skolscenen eller i kyrkan sitter i bilen och är på väg till nästa ställe. Med överjordisk uthållighet och näst intill dumdristig entusiasm stödjer och vägleder de barn, ungdomar och vuxna i olika framföranden. För en del går inte övertiden att räkna och timmarna flyger i väg – det blir inte mycket klirr i kassan, men en stjärna i himlen.
