Myndigheter som uppmanar till att anmäla vid minsta misstanke har bidragit till att gränsen mellan skydd och missbruk blivit otydlig. Fenomenet med massanmälningar och orosanmälningar växer, där enskilda personer drabbas hårt utan att anmälarens motiv prövas. Frågan är vad som händer när själva anmälningssystemet blir ett verktyg för påtryckning snarare än ett skydd mot övergrepp.
I en tid när personer med chefsansvar drar sig för att anmäla allvarliga brott, exempelvis övergrepp inom äldreomsorgen eller när vittnen till gängkriminellt våld inte vågar göra en polisanmälan, har det samtidigt blivit alltmer gångbart att anmäla vem som helst för ungefär vad som helst, ofta bara för att jäklas. Och för att det funkar.
Nyligen lyckades exempelvis medlemmar i den sektliknande och tidigare terrorstämplade rörelsen Folkets Mujahedin efter en massanmälan få Facebook att permanent stänga ner Sofie Löwenmarks och den journalistiska plattformen Dokus konton. Anledningen var att Sofie Löwenmark, som bedriver seriös granskning av islamistiska miljöer, hade publicerat en artikel på Doku där hon kritiserade universitetsordföranden Anne Rambergs öppna stöd för Folkets Mujahedin. Facebook, som är en av världens största medieplattformar, reagerade alltså på volymen i stället för att pröva sakinnehållet i massanmälningarna, men tog sedan lika lättvindigt tillbaka sitt beslut när en stark opinion fördömde nätjättens agerande.
