Biljettpriserna till och från Gotland har stigit kraftigt sedan 2017 samtidigt som koncernen bakom redovisar hundratals miljoner i vinst. Kritiken växer – men vd Håkan Johansson pekar på staten som ansvarig för prisnivån. Detta är den första av fyra artiklar i en serie om Gotlandstrafiken.
Gotlandstrafiken har under lång tid beskrivits som öns livsnerv. För många gotlänningar har färjan samtidigt blivit en symbol för något annat: växande isolering, stigande kostnader och känslan av att en grundläggande samhällsfunktion blivit alltför dyr för vanligt vardagsliv. Det är i det spänningsfältet som debatten om Destination Gotland nu har hårdnat ytterligare.
Sedan trafikavtalet 2017 trädde i kraft har priserna i färjetrafiken stigit kraftigt. Enligt det underlag som ligger till grund för kritiken har biljettpriserna för gotlänningar ökat med 68 procent, fordonspriserna med 83 procent och godspriserna med 86 procent. Samtidigt har moderbolaget Rederi AB Gotland redovisat vinster på över 400 miljoner kronor 2023 och nära 376 miljoner kronor 2024. Utdelningarna till ägarna har också vuxit.














