På appen Tiktok finns något som heter Booktok, där många läsande ungdomar samlas. En trend bland unga läsare är att man helst läser böcker på engelska. I ett reportage förklarar en bokhandlare att detta kan bero på att det för många unga känns ”cringe” (pinsamt) att läsa på svenska. En av ungdomarna förklarar att Booktok samlar människor från hela världen och att det då blir naturligt att läsa på ett språk som alla delar.
Detta är egentligen ingen nyhet. Överallt ser och hör vi i dag engelskan – från otaliga kurser på svenska universitet som bara har engelsk studielitteratur, fast undervisningsspråket är svenska, till att människor famlar i sitt ordförråd för att hitta en svensk översättning av ett engelskt ord. Människor översätter alltså till sitt modersmål. Amerikanska mer eller mindre kända namn kan gemene svensk ofta nämna utan större problem, men hur många känner exempelvis till den egna litterära traditionen? Försök görs att bevara denna tradition, som när man föreslår en officiell kanon, men resultatet tycks snarare befästa att den svenska historien är något antikverat som behöver konstgjord andning för att bestå.
Den 21 februari är internationella modersmålsdagen, en dag som instiftades av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco). Skälet till att denna dag infaller på detta datum är att studenter i Pakistan blev dödade när de på 1950-talet protesterade för att bengaliska skulle erkännas som officiellt språk. I Sverige är svenskan ett officiellt språk, vilket kan se ut som en garanti för att vårt modersmål är tryggat. Problemet är emellertid att språk inte låter sig regleras av direktiv, utan är tätt bundna till och sammanflätade med en vardag. Filosofen Martin Heidegger beskriver det som att språket är varats hus, och flyttar vi ut från detta gemensamma hus så förlorar våra ord sitt hem. En fråga som inställer sig är om vi kan inrymma ett nytt hus, och hur detta i så fall åstadkoms. Ett hem bestäms inte minst av dess självklarhet för oss, och en sådan självklarhet består bland annat i att det som ges oss bildar minnet och inte tvärtom.














