loading


Detalj av "Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.
Detalj av "Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.
Konst

Tolkning av Bonnats tavla "Job": Lidande och uppriktighet

Eric Bess

Jag såg nyligen Léon Bonnats målning "Job" som är en mäktig skildring av Jobs lidande och andlighet. Jag bestämde mig för att söka upp historien om Job i Bibeln, vilket fick mig att på en djupare nivå begrunda hur jag själv förhåller mig till lidande.

Léon Bonnat

Léon Bonnat (1833-1922) var en fransk akademisk målare på 1800- och tidiga 1900-talet. Han reste till Spanien och studerade fransk barock hos Federico Madrazo innan han återvände till Paris för att studera måleri på Ècole des Beaux-Arts, Frankrikes konstakademi.

Undervisningen på skolan hade emellertid stagnerat och blivit abstrakt. Lärarna lärde inte längre ut metoder för att skapa konst utan teoretiserade konst på bekostnad av elevarbetena.

Enligt konsthistorikern Alisa Luxenberg såg Bonnat vissa specifika problem inom det akademiska systemet, bland annat favorisering och och att saker gick på rutin. Det var de elever som favoriserades och låg på som valdes ut som vinnare i tävlingarna snarare än de som hade talang; de blev lata i en miljö med absolut och ovarierad undervisning.

Självporträtt av Léon Bonnat, 1855 vid 22 års ålder. Orsay Museum.

1863 reformerades konstakademiens undervisning. Många av fakultetens medlemmar var emot dessa reformer men Bonnat, som vid den här tidpunkten var verksam konstnär, skriv under ett brev till Napoleon III som stödde reformerna. Denna underskrift skapade spänningar mellan Bonnat och hans kollegor.

Debatterna om reformerna var mycket spända. Konstnärer satte sina framtida karriärer på spel beroende av vilken ståndpunkt de tog i frågan.

Senare kommenterade Bonnat själv det faktum att han skrivit under brevet: "Den välsignade underskriften orsakar missämja med alla mina vänner. Där jag bara såg en fråga om att transformera studierna, helt och hållet till deras fördel, ser de en djupt intrigerande handling, och de associerar mig med folk som vill förstöra institutet, Rom-priserna, friheten själv och som följd därav... konstens död. Det är mycket allvarligt och jag kommer att få problem med att ta mig ur detta." (fritt översatt från engelska)

Trots spänningarna mellan Bonnat och hans kollegor blev han sedermera professor och chef för Konstakademien.

Intressant nog kom Bonnet att ifrågasätta sina tidigare åsikter om undervisningen på skolan när han själv började undervisa. Han började fundera på om det att han nonchalerades av sin professor kanske inte alls handlade om försumlighet. Tvärtom, det var sannolikt en del av träningen.

Han sade på tal om sin ateljéträning: "[Konstläraren Cogniet] visste att man lär sig väl bara det man lär sig själv genom att försöka, i sökandet. Han lärde ut att ömsesidigt lärande är den mest effektiva undervisningen, och slutligen, framförallt, han ville inte pådyvla sitt eget synsätt, förståelse och tolkningar av livet på sina elever."

Bonnat fick svårigheter i sitt yrkesliv eftersom han förblev sann och uppriktig i sina övertygelser. Men han var inte dogmatisk i sina synsätt, utan öppen för att ifrågasätta dem, och han började se det som att den bästa utbildningen i måleri inte kom från utbildningen utan från uppriktigheten i elevens egna ansträningningar.

1880 slutförde Bonnat sin målning av Job – efter reformen 1863 men innan han blev professor på skolan 1888.

Jobs lidanden

Job är en bibelkaraktär i Gamla Testamentet. Han testas i sin gudstro och Satan orsakade hon om stort lidande. Jobs historia beskrivs i boken om Job.

Han är en mycket framgångsrik och klanderfri man som undviker ondskan och vördar Gud. Gud frågar om Satan har lagt märke till Jobs dygd och tro. Satan menar på att Job är dygdig och trogen bara för att han är framgångsrik; tar man bort hans framgångar kommer han att vackla.

Gud som tror att Satan har fel låter Satan ta ifrån Job hans framgångar. På en dag förlorar Job sina får, sina tjänare och barn. Trots detta fortsätter Job att prisa Gud.

Satan återvänder till Gud och framhåller att Job fortfarande prisar Gud bara för att hans kropp inte har skadats. Satan ger Job fruktansvärda bölder och sår. Jobs hustru ber honom förneka Gud och dö. Job vägrar och pekar på vikten av att acceptera det goda med det onda.

Tre av Jobs vänner kommer för att stödja honom. Vid den här tidpunkten förbannar Job den dag han föddes och tror att han lever bara för att lida ännu mer. Var och en av hans vänner säger åt honom att hans lidande måste vara en konsekvens av syndigt beteende, och var och en av dem förklarar Guds rättvisa enligt sin egen förståelse.

Job som vet att han inte syndat börjar ifrågasätta Guds rättvisa. Han fördömer vännernas anklagelser och kräver att få försvara sig inför Gud.

Gud uppenbarar sig och säger att Job med sina begränsningar inte kan förstå Guds rättvisa men ändå måste lita på Gud. Job håller med. Gud säger också till de tre vännerna att de hade fel om Gud och att Job hade rätt. Gud var nöjd med Job eftersom han var uppriktig med sina frågor och tvivel. Gud återställer Jobs hälsa, ger honom dubbelt så mycket egendom jämfört med det han hade tidigare, nya barn och ett långt liv.

"Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.

Bonnats skildring av Job

Bonnat avbildar Job naken och ensam mot en mörk bakgrund. Han använde barockens kontraster med ljus och mörker för att illuminera Jobs form mot mörkret. Jobs huvud är vänt mot himlen med ett vädjande och lidande uttryck i ansiktet. Hans händer är framåtsträckta med handflatorna uppåtvända som om han förbereder sig för att ta emot något.

Även om kompositionen är enkel med en enda figur har Bonnat arrangerat figuren i en av de mest stabila kompositionella formerna: en triangel. Jobs huvud är toppen av triangeln, hans armar är sidorna och benen är botten.

Varför avbildade Bonnat Job i formen av en triangel? Varför är Job naken och ensam? Varför sträcker han ut händerna? Vilket ögonblick i berättelsen om Job är det som Bonnat avbildar?

En tolkning

Jag tror att Bonnat avbildar ögonblicket när gud uppenbarar sig för Job. Job har kallat på Gud för ett möte ansikte mot ansikte och Gud visar sig. Job mottar Guds budskap med händerna utsträckta.

Job är naken och ensam eftersom uppriktighet och ärlighet är nödvändigt för att möta Gud. Så Job visas i sin nakna sanning när han möter Gud.

Kanske är det därför som Jobs händer är framåtsträckta med handflatorna uppåtvända; det är bara i hans uppriktighet och ärlighet, när han blottar sig själv, som han kan ta emot det som Gud ska förse honom med. Kanske är exponeringen av hans handflator också ett tecken på tillit till Guds rättvisa.

Hela denna händelse är förvirrande och turbulent för Job, men Bonnat avbildar honom i formen av en triangel. Kanske tog Gud hand om Jobs själ hela tiden, trots allt lidande och trots Satans roll i historien. I detta fall kunde hans lidande ha framstått som orättvist och därför ostabilt. Är det möjligt att Jobs uppriktiga och ärliga förhållningssätt till lidandet gav honom en djupare tillit till Gud, en fastare tro?

Utstå stort lidande

Att människans existens går hand i hand med lidande hör helt enkelt till livets realiteter. Oavsett rikedom, klass, ras och kön: alla människor lider. Hur vi hanterar lidandet kan definiera vilka slags människor vi blir.

Det är lockande att skylla våra lidanden på andra. Det är ofta så enkelt att säga att "allting skulle vara annorlunda om den här eller den där saken förändrades". Det är också lockande att använda sig av sitt lidande till att upphöja sig själv: Jag är bättre än andra eftersom jag lider mer. Båda dessa positioner kan leda bort från Gud.

Vad betyder det att förhålla sig till lidandet uppriktigt och ärligt? Vad betyder det att blotta sig själv? Innan han ber att få försvara sig inför Gud ifrågasätter Job sig själv och finner att han är sann mot Guds lag. Kanske rymmer denna handling, denna introspektion, vad det betyder att bemöta sina lidanden uppriktigt och ärligt; kanske måste vi vara ärliga mot oss själva angående vårt agerande och dess konsekvenser och ställa de frågor som finns djupt inom oss till Gud.

Liksom Job var Bonnat tvungen att vara sann till sin egen tro – i detta fall, det han trodde var det bästa för konsten i Frankrike – trots trycket från kollegorna. Bonnat höll fast vid sitt ord och stöttade reformerna som ett sätt att främja faktisk undervisning på Konstakademien, men detta hotade också hans vänskapsrelationer och karriär.

Trots detta blev han professor och chef på skolan. Han välsignades genom sina uppriktiga men besvärliga ansträngningar, precis som Job sedermera välsignades efter att ha lidit motgångar.

Jag tycker att det verkar som att Bonnat var mer intresserad av att uppriktigt bistå konsten än att hålla fast vid ett oärligt synsätt för att rädda sitt ansikte, sina vänskapsband eller sin framtid. Job gör detsamma inför sina vänner: Han vänder sig uppriktigt till Gud och Gud uppenbarar sig för Job.

Jag kommer fortsättningsvis att göra mitt bästa med att undvika att skylla mitt lidande på andra människor. Jag ska även undvika att höja mig själv över andra på grund av mitt lidande. Jag ska uppriktigt dela mitt lidande med Gud så att jag kan få erfara hans välsignelser. Förhoppningsvis kommer jag att ha visdom nog att ifrågasätta mina antaganden och. förbli uppriktig i hjärtat och i själen trots frestelserna runtomkring mig.

Konst har en oerhörd förmåga att belysa det vi inte kan se, så att vi kan fråga oss: "Vad betyder det här för mig och för andra som ser det?" "Hur har det influerat det förgångna och hur kan det influera framtiden?" "Vad säger det om människan?" Detta är några av de frågor jag kommer att undersöka i artikelserien: "Vad traditionell konst har att erbjuda".

Eric Bess är en representativ konstnär som för närvarande doktorerar vid Institute for Doctoral Studies in the Visual Arts (IDSVA) i Maine, USA.

Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Detalj av "Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.
Detalj av "Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.
Konst

Tolkning av Bonnats tavla "Job": Lidande och uppriktighet

Eric Bess

Jag såg nyligen Léon Bonnats målning "Job" som är en mäktig skildring av Jobs lidande och andlighet. Jag bestämde mig för att söka upp historien om Job i Bibeln, vilket fick mig att på en djupare nivå begrunda hur jag själv förhåller mig till lidande.

Léon Bonnat

Léon Bonnat (1833-1922) var en fransk akademisk målare på 1800- och tidiga 1900-talet. Han reste till Spanien och studerade fransk barock hos Federico Madrazo innan han återvände till Paris för att studera måleri på Ècole des Beaux-Arts, Frankrikes konstakademi.

Undervisningen på skolan hade emellertid stagnerat och blivit abstrakt. Lärarna lärde inte längre ut metoder för att skapa konst utan teoretiserade konst på bekostnad av elevarbetena.

Enligt konsthistorikern Alisa Luxenberg såg Bonnat vissa specifika problem inom det akademiska systemet, bland annat favorisering och och att saker gick på rutin. Det var de elever som favoriserades och låg på som valdes ut som vinnare i tävlingarna snarare än de som hade talang; de blev lata i en miljö med absolut och ovarierad undervisning.

Självporträtt av Léon Bonnat, 1855 vid 22 års ålder. Orsay Museum.

1863 reformerades konstakademiens undervisning. Många av fakultetens medlemmar var emot dessa reformer men Bonnat, som vid den här tidpunkten var verksam konstnär, skriv under ett brev till Napoleon III som stödde reformerna. Denna underskrift skapade spänningar mellan Bonnat och hans kollegor.

Debatterna om reformerna var mycket spända. Konstnärer satte sina framtida karriärer på spel beroende av vilken ståndpunkt de tog i frågan.

Senare kommenterade Bonnat själv det faktum att han skrivit under brevet: "Den välsignade underskriften orsakar missämja med alla mina vänner. Där jag bara såg en fråga om att transformera studierna, helt och hållet till deras fördel, ser de en djupt intrigerande handling, och de associerar mig med folk som vill förstöra institutet, Rom-priserna, friheten själv och som följd därav... konstens död. Det är mycket allvarligt och jag kommer att få problem med att ta mig ur detta." (fritt översatt från engelska)

Trots spänningarna mellan Bonnat och hans kollegor blev han sedermera professor och chef för Konstakademien.

Intressant nog kom Bonnet att ifrågasätta sina tidigare åsikter om undervisningen på skolan när han själv började undervisa. Han började fundera på om det att han nonchalerades av sin professor kanske inte alls handlade om försumlighet. Tvärtom, det var sannolikt en del av träningen.

Han sade på tal om sin ateljéträning: "[Konstläraren Cogniet] visste att man lär sig väl bara det man lär sig själv genom att försöka, i sökandet. Han lärde ut att ömsesidigt lärande är den mest effektiva undervisningen, och slutligen, framförallt, han ville inte pådyvla sitt eget synsätt, förståelse och tolkningar av livet på sina elever."

Bonnat fick svårigheter i sitt yrkesliv eftersom han förblev sann och uppriktig i sina övertygelser. Men han var inte dogmatisk i sina synsätt, utan öppen för att ifrågasätta dem, och han började se det som att den bästa utbildningen i måleri inte kom från utbildningen utan från uppriktigheten i elevens egna ansträningningar.

1880 slutförde Bonnat sin målning av Job – efter reformen 1863 men innan han blev professor på skolan 1888.

Jobs lidanden

Job är en bibelkaraktär i Gamla Testamentet. Han testas i sin gudstro och Satan orsakade hon om stort lidande. Jobs historia beskrivs i boken om Job.

Han är en mycket framgångsrik och klanderfri man som undviker ondskan och vördar Gud. Gud frågar om Satan har lagt märke till Jobs dygd och tro. Satan menar på att Job är dygdig och trogen bara för att han är framgångsrik; tar man bort hans framgångar kommer han att vackla.

Gud som tror att Satan har fel låter Satan ta ifrån Job hans framgångar. På en dag förlorar Job sina får, sina tjänare och barn. Trots detta fortsätter Job att prisa Gud.

Satan återvänder till Gud och framhåller att Job fortfarande prisar Gud bara för att hans kropp inte har skadats. Satan ger Job fruktansvärda bölder och sår. Jobs hustru ber honom förneka Gud och dö. Job vägrar och pekar på vikten av att acceptera det goda med det onda.

Tre av Jobs vänner kommer för att stödja honom. Vid den här tidpunkten förbannar Job den dag han föddes och tror att han lever bara för att lida ännu mer. Var och en av hans vänner säger åt honom att hans lidande måste vara en konsekvens av syndigt beteende, och var och en av dem förklarar Guds rättvisa enligt sin egen förståelse.

Job som vet att han inte syndat börjar ifrågasätta Guds rättvisa. Han fördömer vännernas anklagelser och kräver att få försvara sig inför Gud.

Gud uppenbarar sig och säger att Job med sina begränsningar inte kan förstå Guds rättvisa men ändå måste lita på Gud. Job håller med. Gud säger också till de tre vännerna att de hade fel om Gud och att Job hade rätt. Gud var nöjd med Job eftersom han var uppriktig med sina frågor och tvivel. Gud återställer Jobs hälsa, ger honom dubbelt så mycket egendom jämfört med det han hade tidigare, nya barn och ett långt liv.

"Job", Léon Bonnat 1880. Olja på duk.

Bonnats skildring av Job

Bonnat avbildar Job naken och ensam mot en mörk bakgrund. Han använde barockens kontraster med ljus och mörker för att illuminera Jobs form mot mörkret. Jobs huvud är vänt mot himlen med ett vädjande och lidande uttryck i ansiktet. Hans händer är framåtsträckta med handflatorna uppåtvända som om han förbereder sig för att ta emot något.

Även om kompositionen är enkel med en enda figur har Bonnat arrangerat figuren i en av de mest stabila kompositionella formerna: en triangel. Jobs huvud är toppen av triangeln, hans armar är sidorna och benen är botten.

Varför avbildade Bonnat Job i formen av en triangel? Varför är Job naken och ensam? Varför sträcker han ut händerna? Vilket ögonblick i berättelsen om Job är det som Bonnat avbildar?

En tolkning

Jag tror att Bonnat avbildar ögonblicket när gud uppenbarar sig för Job. Job har kallat på Gud för ett möte ansikte mot ansikte och Gud visar sig. Job mottar Guds budskap med händerna utsträckta.

Job är naken och ensam eftersom uppriktighet och ärlighet är nödvändigt för att möta Gud. Så Job visas i sin nakna sanning när han möter Gud.

Kanske är det därför som Jobs händer är framåtsträckta med handflatorna uppåtvända; det är bara i hans uppriktighet och ärlighet, när han blottar sig själv, som han kan ta emot det som Gud ska förse honom med. Kanske är exponeringen av hans handflator också ett tecken på tillit till Guds rättvisa.

Hela denna händelse är förvirrande och turbulent för Job, men Bonnat avbildar honom i formen av en triangel. Kanske tog Gud hand om Jobs själ hela tiden, trots allt lidande och trots Satans roll i historien. I detta fall kunde hans lidande ha framstått som orättvist och därför ostabilt. Är det möjligt att Jobs uppriktiga och ärliga förhållningssätt till lidandet gav honom en djupare tillit till Gud, en fastare tro?

Utstå stort lidande

Att människans existens går hand i hand med lidande hör helt enkelt till livets realiteter. Oavsett rikedom, klass, ras och kön: alla människor lider. Hur vi hanterar lidandet kan definiera vilka slags människor vi blir.

Det är lockande att skylla våra lidanden på andra. Det är ofta så enkelt att säga att "allting skulle vara annorlunda om den här eller den där saken förändrades". Det är också lockande att använda sig av sitt lidande till att upphöja sig själv: Jag är bättre än andra eftersom jag lider mer. Båda dessa positioner kan leda bort från Gud.

Vad betyder det att förhålla sig till lidandet uppriktigt och ärligt? Vad betyder det att blotta sig själv? Innan han ber att få försvara sig inför Gud ifrågasätter Job sig själv och finner att han är sann mot Guds lag. Kanske rymmer denna handling, denna introspektion, vad det betyder att bemöta sina lidanden uppriktigt och ärligt; kanske måste vi vara ärliga mot oss själva angående vårt agerande och dess konsekvenser och ställa de frågor som finns djupt inom oss till Gud.

Liksom Job var Bonnat tvungen att vara sann till sin egen tro – i detta fall, det han trodde var det bästa för konsten i Frankrike – trots trycket från kollegorna. Bonnat höll fast vid sitt ord och stöttade reformerna som ett sätt att främja faktisk undervisning på Konstakademien, men detta hotade också hans vänskapsrelationer och karriär.

Trots detta blev han professor och chef på skolan. Han välsignades genom sina uppriktiga men besvärliga ansträngningar, precis som Job sedermera välsignades efter att ha lidit motgångar.

Jag tycker att det verkar som att Bonnat var mer intresserad av att uppriktigt bistå konsten än att hålla fast vid ett oärligt synsätt för att rädda sitt ansikte, sina vänskapsband eller sin framtid. Job gör detsamma inför sina vänner: Han vänder sig uppriktigt till Gud och Gud uppenbarar sig för Job.

Jag kommer fortsättningsvis att göra mitt bästa med att undvika att skylla mitt lidande på andra människor. Jag ska även undvika att höja mig själv över andra på grund av mitt lidande. Jag ska uppriktigt dela mitt lidande med Gud så att jag kan få erfara hans välsignelser. Förhoppningsvis kommer jag att ha visdom nog att ifrågasätta mina antaganden och. förbli uppriktig i hjärtat och i själen trots frestelserna runtomkring mig.

Konst har en oerhörd förmåga att belysa det vi inte kan se, så att vi kan fråga oss: "Vad betyder det här för mig och för andra som ser det?" "Hur har det influerat det förgångna och hur kan det influera framtiden?" "Vad säger det om människan?" Detta är några av de frågor jag kommer att undersöka i artikelserien: "Vad traditionell konst har att erbjuda".

Eric Bess är en representativ konstnär som för närvarande doktorerar vid Institute for Doctoral Studies in the Visual Arts (IDSVA) i Maine, USA.

Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024